Terrorlagar missbrukas för att förfölja försvarare av land- och miljörättigheter över hela världen. Enligt en ny rapport mördades fler än tre aktivister i veckan förra året, de flesta tillhör ursprungsfolk. Med ökad makt för ledare som inskränker människors och urfolks rättigheter befarar Global witness att våldet kommer att fortsätta öka.
Det är 25 år sedan Urfolksdagen högtidlighölls första gången den 9 augusti 1994. FN:s internationella dag för världens ursprungsfolk inrättades i samband med urfolksårtiondet 1994-2004 som FN:s generalförsamling beslöt att urfolkdagen skulle firas, med anledning av att en arbetsgrupp inom FN, som skulle lyssna på ursprungsfolkens problem och arbeta för deras mänskliga rättigheter, träffades första gången det datumet.
Sedan 2002 finns ett permanent forum i FN för ursprungsfolk. 1989 antog internationella arbetsorganisationen ILO antog konvention 169 om ursprungsfolkens rättigheter. Den har ratificerats i Norge och Danmark men inte i Sverige.
Uppskattningsvis 370 miljoner människor i 90 länder tillhör ett ursprungsfolk och förenas av likande historia och erfarenheter. ”Ursprungsfolken är ofta i konflikt med staterna och har svårt att vinna stöd för sina krav. Vi har inte bestämt gränserna eller skapat länderna som vi känner dem i dag”, konstaterar Sametinget. Det gäller även i länder där de utgör minst halva befolkningen som i Bolivia, Guatemala och Peru.
Enligt en ny rapport från Global witness tillhör nu Guatemala de farligaste länderna för land- och miljörättsaktivister. Den gångna månaden mördades fyra urfolksledare i Guatemala.
Antalet mord på försvarare av landrättigheter i Guatemala femdubblades mellan 2017 och 2018. Under samma period mördades 30 land- och miljörättsaktivister i Filippinerna, 24 i Colombia, 23 i Indien och 20 i Brasilien. Globalt mördades 164 land- och miljörättsaktivister 2018, tre i veckan, och de flesta tillhör ursprungsfolk. Global witness befarar att den verkliga siffran är betydligt högre, då övergreppen ofta inte dokumenteras och sällan utreds.
Gruvindustrins intressen är den främsta faktorn bakom våldet mot ursprungsolk. I den senaste rapporten från lyfter Global witness användandet, och missbruket, av lagar och riktlinjer som utformats för att kriminalisera och skrämma aktivister, deras familjer och samhällena de representerar. Även terrorlagar och inskränkningar av yttrandefriheten med hänvisning till nationell säkerhet missbrukas i samma syfte. Fältstudier har gjorts i Guatemala, Storbritannien, Iran och Filippinerna.
En av de som förklarats vara terrorist efter att ha kritiserat sin regering för kränkningar av urfolks rättigheter är Victoria Tauli-Corpuz, FN:s särskilda rapportör för urfolkens rättigheter. I månader efter detta utspel av regeringen i Filippinerna levde Tauli-Corpus under hot och kunde inte återvända till sitt land.
– Vi ser det här fenomenet i hela världen: land- och miljöförsvarare förklaras vara terrorister, fängslas eller utsätts för förlamande juridiska attacker, för att de försvarat sina rättigheter, eller bara lever på mark som är eftertraktade av andra.
Och med ökad makt för ledare som inskränker miljö- och landrättigheter, samt mänskliga rättigheter befarar Global witness att våldet kommer att fortsätta öka. I Brasilien där presidenten Jair Bolsonaro lovat öppna mark reserverad för ursprungsfolk för exploatering har väpnade grupper ute efter lägga beslag på markerna strömmat till.
– Illasinnade attacker mot mark- och miljöförsvarare pågår fortfarande, trots växande genomslag för miljörörelser över hela världen. Eftersom vi slungas mot klimatsammanbrott är det viktigare än någonsin att stå upp med dem som försöker försvara sitt land och vår planet mot den hänsynslösa förstörelse som mäts ut av de rika och mäktiga, säger
Alice Harrison, på Global witness.
