En vit polisman satt på George Floyd – en svart obeväpnad man – som vid upprepade tillfällen sade att han inte kunde andas – i nio minuter. Floyds död har lett till ramaskri och våldsamma protester har samlats under hashtaggen #blacklivesmatter. I fokus står det oproportionerliga polisvåldet mot svarta män. Genom att sätta männen i fokus osynliggörs de svarta kvinnorna.
Ur ett feministiskt perspektiv är protesterna viktiga, inte bara för att de uppmärksammar dessa pågående handlingar utan också för att de avslöjar hur kön formar både polisvåld och de som utsätts för det. Det menar Ray Acheson, chef för nedrustningsprogrammet Reaching critical will, Women’s international league for peace and freedom (WILPF).
År 2013 bildade tre sociala aktivister, Alicia Garza, Patrisse Cullors och Opal Tometi, #blacklivesmatter som ett svar på frikännandet av Trayvon Martins mördare George Zimmerman. Men trots att grundarna är svarta kvinnor, menar Acheson att polisvåldet fortsatt ses som en fråga om svarta män. Inte minst i medierna.
”Om polisvåld ses som en fråga om svarta män, förbises svarta kvinnliga offer lätt och problemet kvarstår. Trots att både svarta män och kvinnor ses som stereotyper som i sig är benägna till laglöst beteende, så är berättelsen om polisvåldet könsstyrd”, skriver Acheson i en kommentar till de pågående protesterna.
De flesta uppmärksammade offren för polisvåld i USA är svarta män. Medan de svarta kvinnor som gått samma öde till mötes har förblivit dolda historier, enligt Acheson.
När sju år gamla Aiyana Stanley-Jones sköts när hon sov av polisen ledde det till rubriker, men inspirerade inte till protester, marscher eller kollektiva åtgärder. Det gjorde inte heller fallet med Miriam Carey, en obeväpnad kvinna som sköts i Washington, DC, av Secret Service och huvudstadspolisen Capitol police efter att ha kört fel. Hon hade sitt barn i baksätet.
Det här, menar Acheson, är viktigt att uppmärksamma. För om polisvåld ses som en fråga för svarta män, så förbises lätt svarta kvinnor. Om resurser förflyttas mot att komma åt polisvåld mot svarta män utan att ta hänsyn till svarta kvinnor förbises allt våld svarta kvinnor utsätts för.
Och det finns resurser. I dag spenderar den amerikanska regeringen närmare 1 000 miljarder kronor årligen på polisväsendet och ytterligare 800 miljarder kronor på fängelser, enligt en rapport från Center for popular democracy. I vissa städer går mellan 30 och 60 procent av budgeten till polisen.
Föreställningar om svarta män som de främsta offren för polisvåld kan också leda till att svarta kvinnor är motvilliga att anmäla brott som rör våld i hemmet, eftersom de är rädda för att deras svarta manliga kamrater kommer att utsättas för polisvåld som i värsta fall kan leda till döden.
Även själva protesterna är, enligt Acheson, en könad aktivitet. Forskarna Nancy Naples och Belinda Robnett har i sina separata verk visat på att kvinnor oftast spelar en nyckelroll i mer informella sammanhang, exempelvis i lokalsamhället eller bakom de stora ledarna, vilket i sig har stor betydelse för organisering och mobilisering för social rättvisa.
Därför, menar Acheson, att det är viktigt att även svarta kvinnor som är aktiva medborgare i sin närmiljö synliggörs och ges det stöd och de resurser de behöver. Det krävs att båda könen uppmärksammas, så att förslag till lösningar på problemen kommer alla till gagn.
#sayhername mot polisvåld mot svarta kvinnor
Men det finns också svarta kvinnor som sticker ut som ledare i protesterna.
Den sociala rörelsen #sayhername bildades år 2015 i ett försök att rikta ljuset mot polisvåld mot svarta kvinnor i USA.
Den grupp feministiska akademiker som startade kampanjen har berättat de svarta kvinnornas historier utifrån en intersektionellt perspektiv. På så vis har de försökt förflytta mediernas fokus från enbart svarta män till att även inkludera svarta kvinnor som fallit offer för våldet.
I New York höll aktivisten Tamika Mallory nu i juni ett tal om nödvändigheten av att alla poliser ställs inför rätta för sina handlingar. Hon tillhör en ung generation svarta aktivister. År 2017 var hon en av arrangörerna av den historiska Women’s march i USA.
Svarta transpersoner är också utsatta för polisvåld och trakasserier i högre utsträckning än vita transpersoner. Flera uppmärksammade mord har skett bara de senaste veckorna.
Söndagen den 15 juni samlades minst 15 000 personer i Black trans lives matter till en manifestation i Brooklyn, New York, för att protestera mot våld mot svarta transpersoner, särskilt kvinnor, som tvingas utstå oproportionerligt våld från polisen och andra på gatorna generellt. Protesten kom efter att ytterligare två svarta transkvinnor dödades förra veckan, I Ohio, 25-åriga Riah Milton och Dominique ”Rem’mie” Fells, 27, i Pennsylvania. De tros vara minst de 13:e och 14:e dödsfallen efter polisvåld mot transpersoner i USA hittills i år, rapporterar Democracy now.
