Coronaviruset drabbar utsatta grupper och områden extra hårt. Kriskommittén i
Järva vill därför se en mer nyanserad strategi mot smittspridning och kvinnojours-
organisationen ROKS vill stärka lokala initiativ i arbetet med våldsutsatta kvinnor.
– Vi tror att det viktiga sker i mötet, inte främst i nationella chattar, menar Jenny
Westerstrand, ordförande på Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i
Sverige (ROKS).
Det är svårtolkat hur coronaviruset och dess konsekvenser har påverkat våldsutsatta
kvinnor, enligt Jenny Westerstrand. I stora drag ser läget ute på kvinno-och tjejjourerna likadant ut som under en vanlig period, berättar hon.
— I stödkontakterna på nätet har vi inte sett någon generell ökning. Det finns regionala
skillnader, men de har mystiskt nog inte följt hur corona drabbat områdena i övrigt. Vi tror
ju att våldet har ökat, men vi tror också att det har etablerats en ny nivå för vad man ska
tåla. Att kvinnor tänker ”såhär är det, nu är alla under press och jag ska inte störa”.
ROKS är en av organisationerna som sökt extra stödpengar för att ställa om arbetet med
anledning av covid-19. Men det är inte främst digitala tjänster, som nationella exempelvis
stöd-chattar, som gör den största skillnaden. Jenny Westerstrand vill istället lyfta vikten av
att få ut stödsökande kvinnor på en gemensam promenad.
— En första kontakt via chatten kan vara jätteviktig, för du kan skjuta in frågor som på sikt växer hos någon. Men vad händer sedan då? Vi tror ju att det viktiga sker i mötet. Något
så simpelt som promenader kan vara avgörande. Det känns mindre dramatiskt att komma
ut och röra på sig, på socialt säkert avstånd, tillsammans med andra. Det är viktigt att
bryta isoleringen många våldsutsatta kvinnor befinner sig i.
I Stockholmsförorten Järva har en ny organisation, Kriskommittén, startats med anledning
av att området varit särskilt utsatt för coronaviruset.
En ny studie visar att personer födda i Somalia, Syrien och Irak, vilka sannolikt är svagt
etablerade i Sverige, haft en tydligt ökad överdödlighet jämfört med samma period åren
2016 – 2019.
Orsaker ska vara trångboddhet, flergenerationsboende och mindre möjligheter till social
distansering i hemmiljö och arbetsmiljö.
”Det är uppenbart att svagt etablerade invandrargrupper har drabbats oproportionerligt
hårt”, skriver professorerna bakom studien i Läkartidningen.
Om samma överdödlighet drabbat befolkningen som helhet, motsvarar det mer än 44000
extra dödsfall.
Degmo Daar, talesperson för Kriskommittén, är kritisk till Folkhälsomyndighetens strategi mot smittspridning.
— Myndigheterna måste granska sig själva för att reda ut varför åtgärderna inte nått alla.
Vi lever inte i ett homogent samhälle, det har blivit väldigt tydligt under covid-19.
Självisolering i områden som Järva, där många lever över generationsgränserna, kan
behöva innefatta extra boenden till exempel, menar hon.
