Nina Jakkus avhandling Muslimska kvinnors mobilitet: Möjligheter och hinder i de liberala idealens Sverige är en mörk verklighetsbeskrivning om de svårigheter kvinnor i Sverige, som på något sätt bär synliga uttryck för sin tillhörighet till islam, står inför. De har helt enkelt inte samma möjligheter som alla andra att röra sig och ta sig fram i vardagen, på arbetsplatsen eller inom politiken.

Nina Jakku bestämde sig för att skriva den här avhandlingen efter att under flera år ha observerat hur diskussioner om muslimsk klädsel ständigt var på tapeten.

– Debatten handlade i stort sett bara om att man behöver förbjuda viss sorts klädsel. Och i samband med att diskussionerna lyftes fram så förekom det en presentation av muslimska kvinnor som de själva sällan deltog i, säger hon.

Hon fortsätter:

– När man talar om människor på ett visst sätt och samma berättelse återkommer, så blir den representationen en bild av de här människorna, som formar den rådande uppfattningen.

Aktiv demokrati

Vad det landar i, menar Jakku, är en monolit bild av muslimska kvinnor som i sin tur får konsekvenser för individer, bland annat minskad möjlighet att delta på lika villkor i samhället.

– Visst finns det en viss självrepresentation, där muslimska kvinnor får möjlighet att ge sin bild av sig själva, men den är i offentligheten begränsad till bloggar och debattsidor, säger Jakku.

Detta framkommer tydligt när Nina Jakku undersöker en aspekt av möjlighet till rörelse i relation till aktivt medborgarskap. Där har hon tittat närmare på vad som hände Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi, två sociala aktivister och aktiva lokala medborgare – grundstenar i en aktiv demokrati – som stoppades från att delta i ett samtal efter en filmvisning av Göteborgs stad i mars 2018.

– De två kvinnorna deltog aldrig i representationen av sig själva. De hamnade direkt i en position där de behövde försvara sig mot anklagelser som aldrig konkretiserades. Det slängdes med begrepp som islamist och extremist utan att tydliggöra vad man menar med de här begreppen, men också utan att backa upp det med något konkret, säger Jakku.

Hon fortsätter:

– Jag har läst allt jag har kommit över som rörde det fallet, och det man kan säga är att anklagelserna har varit otydliga. Ingenstans hittar jag något där jag som läsare kan förstå vari hotet ligger. Vad riskerar att hända om de här personerna får delta i det här panelsamtalet?

Men diskussionen har ändå, från första början, fått konsekvenser för de två kvinnorna.

– Begreppet islamist är ju fyllt med massa associationer som kan innebära i stort sett vad som helst. När man klistrar det på en person så får det konsekvenser. Maimuna och Fatima blev direkt begränsade i vilka sammanhang de kan delta i. I förlängningen kan det även innebära ekonomiska konsekvenser.

Sekulärt tvång

För Jakku är det en demokratisk fråga: människor som agerar som aktiva medborgare är värdefulla för helheten.

Nina Jakku har även analyserat möjligheten för muslimska kvinnor att ta sig fram inom politik, vardags- och arbetslivet utifrån normativ vithet och liberala argument kring demokrati och sekularitet. Vilka hon kommit fram till används på ett sätt som utesluter och förhindrar deltagande på lika villkor.

Argument för slöjförbud kopplas i debatten till odemokratiska eller icke sekulära normer. Samtidigt, menar Jakku, innehåller ju både demokrati och sekularitet i sig en del som handlar om människans fria vilja att själv bestämma.

– Börjar vi peta i hur människor får klä sig då är vi inne på ganska liknande praktiker som många totalitära länder, som liberaler kritiserar för tvången att bära slöja. Att gå in och peta på detaljnivå i människors vardag och val rimmar varken med sekularitet eller demokrati, säger Nina Jakku.