”Att med feministiska grunder arbeta för ett samhälle fritt från våld borde inte innebära att osynliggöra vissa av berättelserna om det patriarkala våldet”, skriver tre transjourer som lämnat sin tidigare moderorganisation Unizon under de senaste månaderna.
Under en kort tid har ett antal tjej-, trans- och ungdomsjourer lämnat riksförbundet Unizon av skäl som förtjänar att lyftas. Unizon är ett av två riksförbund i Sverige som samlar landets tjej-, ungdoms- och kvinnojourer för att arbeta mot ett samhälle fritt från våld.
Kunskapen om våld och bemötande är stor hos jourerna, och vi som arbetar inom dessa verksamheter vet vilka konsekvenser mäns och pojkars våld får för vårt samhälle. Jourrörelsen har länge arbetat med normkritiskt bemötande och varit delaktig i framtagandet av flertalet nationella material och metoder inom stöd, bemötande och våldsprevention.
Våra verksamheter är livsviktiga för många och inte sällan är vi den första instans som får veta om vår målgrupps utsatthet. På transjourerna menar vi att ingen målgrupps erfarenhet av våld och förtryck är viktigare än den andres. Det patriarkala våldet drabbar alla. Precis som vi vet att kvinnor och tjejer är extremt utsatta för mäns våld, vet vi också att transpersoner är en av samhällets mest utsatta grupper.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) publicerade i vintras sin rapport Olika verkligheter där det tydligt framkommer att unga hbtq-personer i Sverige idag oftare utsätts för sexuellt våld, upplever symptom på psykisk ohälsa, är mer ekonomiskt utsatta och har ett mindre socialt skyddsnät än andra unga.
MUCF:s rapport bekräftar bara det vi redan vet. De personer vi möter i våra stödverksamheter vittnar om exempelvis omfattande psykisk ohälsa, hög våldsutsatthet, diskriminering i alla delar av samhället, låg tillit till samhällsinsatser, dåligt bemötande och minoritetsstress. Utsattheten har sin grund i patriarkala strukturer, normer kring kön och könsidentitet – som resulterar i, inte bara ett strukturellt våld mot tjejer och/eller transpersoner, utan även ett återkommande osynliggörande av transpersoner.
Unizon har på kort tid gjort flera markeringar mot transinkludering i jämställdhetsarbetet. Transpersoners rätt att själva få avgöra sin identitet är och måste alltid förbli okränkbar. Unizon väljer istället att misstänkliggöra vår målgrupp. Unizons feministiska kamp för ett samhälle fritt från våld är inte för alla.
När nationella rörelser, som bär en stor röst i jämställdhetsarbetet, gör ställningstaganden mot inkludering av transpersoner behöver vi alla fundera över vad detta innebär. Att med feministiska grunder arbeta för ett samhälle fritt från våld borde inte innebära att osynliggöra vissa av berättelserna om det patriarkala våldet.
Så, var kan vi som arbetar aktivt med transinkludering engagera oss? Vilket förbund kan ta sig an, med en feministisk röst, unga transpersoners, queera och tjejers utsatthet?
Rättelse: denna artikel länkades i nyhetsbrevet 2020-06-02 med felaktig rubriksättning. Föregående rubriksättning är inget som de undertecknade jourerna står bakom.
