Efter tio års processande står det klart: det är Girjas sameby och inte den svenska staten som har rätt att upplåta jakt- och fiskerättigheter ovan odlingsgränsen. Den urminneshävd som samebyns ombud hävdat hela vägen ska enligt Högsta domstolen respekteras.
– Domstolen har tagit hänsyn till betydelsen av urminneshävd. Rättigheter som uppkommit av urminnes hävd består fortfarande. Det handlar om ett glest befolkat område och vi har kommit fram till att det behövs en friare bedömning med tanke på den speciella situationen, säger domaren Sten Andersson, till SVT.
Statens juridiska ombud har under domstolsprocessen väckt bestörtning genom rasistiskt språkbruk i sin argumentering.
– Wow, vi fick rätt!, var första kommentaren från Matti Blind-Berg, ordförande i Girjas sameby om domen som även uppmärksammas internationellt av bland andra The Guardian.
– Det faktum att domstolen erkänner denna rätt, som är en form av egendomsrätt är betydande, det är nytt. Det är ganska dramatiskt och det är en dom som kan få konsekvenser även för andra urfolks rättigheter. Det skulle inte förvåna mig om den här domen också skulle användas i andra länder, säger Peter Danowsky, juridiskt ombud för Girjas samebynm till tidningen.
Men erkännandet av samers rättigheter kommer som ett resultat av ett demokratiskt misslyckande som enligt Jonas Fröberg på Dagens nyheter kan få allvarliga politiska och samhälleliga konsekvenser. Framför allt i norra Sverige där Högsta domstolens beslut vinner laga kraft omedelbart med prejudicerande verkan.
”Sverige har ett kolonialt förflutet. Förenklat såg staten samer sedan slutet av 1800-talet som en lägre stående ras som inte kunde hantera sina egna förehavanden. Skallmätningar och tvångsförflyttningar genomfördes. Trots internationell kritik om stärkta landrättigheter för samer har bara en enda sak hänt de senaste hundra åren: En försvagning”, skriver Fröberg och konstaterar att det nu är bråttom för politikerna stävja hatet som redan flödar på Twitter mot den part som till slut fick rätten på sin sida.
