Inför internationella barnmorskedagen, 5 maj, har Vårdförbundet undersökt barnmorskors inställning till sitt arbete. I dag kan förbundet konstatera att svag löneutveckling och slitsamma arbetsvillkor gör att de erfarna går vidare från förlossningsvården till arbetsplatser med mer hälsosam arbetsmiljö.
Även hur kvinnor upplever vården före, under och efter förlossning har undersökts. Intervjuer med 588 barnmorskor och 530 kvinnor som fött barn 2018-2019, genomförde Novus i april på Vårdförbundets uppdrag.
Även om kvinnor som fött barn generellt sett är nöjda med mödrahälsovården och förlossningsvården i Sverige uppger cirka hälften av de födande kvinnorna att de skulle känt sig mer trygga under förlossningen om de haft möjlighet att lära känna den barnmorska som skulle bistå vid förlossningen redan under graviditeten.
Dessutom uppger 42 procent av kvinnorna i undersökningen att de inte visste vilken typ av eftervård de skulle få. 38 procent av de som fått besvär efter förlossningen fick inte den hjälp de behöver. 2020 har utlysts till sjuksköterskans och barnmorskans år av Världshälsoorganisationen WHO, för att markera att professionerna är centrala för folkhälsan. Samtidigt är de globala bristyrken. 18 av Sveriges 21 regioner rapporterar brist på barnmorskor, och 60 procent av barnmorskorna i Vårdförbundets undersökning upplever att de är för få.
– Vi har återkommande varnat för den stress det innebär att vårda flera födande kvinnor samtidigt. Det skapar frustration när man som barnmorska inte hinner möta den oro som följer av plats- och personalbristen, eller när man inte får tid att förkovra sig och ta till sig nya rön. Till slut söker man sig någon annanstans, konstaterar Marie-Charlotte Nilsson, legitimerad barnmorska och förbundsstyrelseledamot, samt vidare:
– Vårt krav på ”en barnmorska – en födande” syftar till att lösa dessa problem genom att skapa en bättre arbetsmiljö och förutsättningar för en mer personcentrerad vård. Det vinner alla på.
