EU-kommissionen presenterade på torsdagen sin strategi för att stärka hbtqi-personers rättigheter, den första i sitt slag, för EU-parlamentet. Flera av förslagen i strategin välkomnas av hbtqi-rättsaktivister, men det saknas sanktioner som kan säkerställa efterlevnaden.
RFSL lyfter i ett pressmeddelande fram hbtq-strategins starka fokus på transpersoners och intersexpersoners rättigheter. Det handlar bland annat om krav på att inkludera transpersoner och intersexpersoner i diskrimineringslagstiftningen, att transpersoner ska kunna ändra sitt juridiska kön utifrån självidentifikation och att länder bör förbjuda ingrepp i intersexbarns könsorgan. Kommissionen föreslår också ett förbud på EU-nivå mot att tvinga transpersoner att sterilisera sig för att kunna ändra sitt juridiska kön.
Deidre Palacios, förbundsordförande för RFSL, konstaterar att EU:s medlemsländer, inklusive Sverige, har mycket kvar att göra att säkra hbtqi-personers fri- och rättigheter.
– Svenska politiker har verkligen en hemläxa att göra för att vi själva ska leva upp till strategin. Sverige behöver förbjuda tidiga ingrepp i intersexbarns könsorgan. Vi behöver också tydligare inkludera intersexpersoner i diskrimineringslagen och vi behöver en ny könstillhörighetslag nu, säger Palacios.
Strategin föreslår att alla EU:s länder ska erkänna familjeband som skapats i ett annat EU-land, vilket inte är fallet i Sverige gällande föräldraskap. Därtill föreslås att hatbrott ska läggas till i listan över EU-gemensamma brott, varmed hatbrott mot hbtqi-personer skulle bli straffbara i alla medlemsländer.
Malin Björk, EU-parlamentariker och talesperson i hbtqi-frågor för Vänsterpartiet samt vice ordförande i EU-parlamentets hbtqi-grupp, har varit en starkt pådrivande kraft för strategin. Hon välkomnar förslagen, men saknar även konkreta åtgärder som kan sätta snabb handling bakom orden, särskilt i de länder där situationen för hbtq-personer är akut.
– Vi har länge hört nödrop från länder som Polen och Ungern där högerauktoritära regeringar använder hbtq-personer som slagträn. Äntligen agerar kommissionen och presenterar sin första strategi någonsin för hbtqi personers rättigheter. Det är ett steg på vägen, säger Malin Björk och listar ett par positiva delar i strategin:
Förutom konkret stöd till hbtq-aktivister och organisationer med exempelvis ökad finansiering till de modiga aktivister och organisationer som attackeras och trakasseras inom EU, saknar Björk förslag för att skydda hbtq-personer som befinner sig på flykt.
– Strategin nämner visserligen hbtq-flyktingar, men det är tomma ord eftersom den föreslagna migrationspakten slår allra hårdast mot de mest utsatta flyktingarna, däribland hbtq-flyktingar.
– Det står heller inget om hur EU-pengar måste kopplas till respekt för grundlöggande mänskliga rättigheter, inklusive hbtq-personers grundläggande rättigheter. Det är synd, för jag tror att indragna stöd är ett av de mest effektiva verktygen som EU har för att upprätthålla grundläggande demokratiska principer, säger Malin Björk.
Alice Bah Kuhnke, gruppledare för de gröna i jämställdhetsutskottet i EU-parlamentet kallar strategin ”ett hårt slag mot mörkerkrafterna i EU”, och håller med Björk om behovet av sanktioner.
– Medlemsländer som inskränker hbtqi-personers rättigheter ska inte kunna få EU-stöd, svårare än så är det inte. Nu måste alla progressiva medlemsländer, EU-kommissionen och EU-parlamentet jobba tillsammans för att vända utvecklingen i dessa länder och stärka hbtqi-personers rättigheter.
Strategin måste enligt Bah Kuhnke följas nu upp med skarp lagstiftning som sätter press.
– Tuffare lagar mot diskriminering utanför arbetsplatsen, det så kallade antidiskrimineringsdirektivet är ett verktyg som måste på plats men som tyvärr är blockerat av den bruna högern i Europa.
– Det finns många lovande delar i strategin men nu måste vi se till att man går från ord till handling.
De nordiska länderna har en del lagstiftning på väg, enligt Nordiska rådet. Detta sedan jämställdhetsministrarna vid sitt senaste mötet den 5 december tog fram en strategi för att komma till rätta med återstående brister.
Den nordiska strategins tre prioriterade insatsområden:
-
Frihet och öppenhet med målet att alla ska kunna arbeta och bo i Norden utan rädsla för våld hat och diskriminering.
-
Livskvalitet och levnadsförhållanden som tar sikte på ojämlik psykisk och fysisk hälsa och att såväl vården och som arbetsmarknaden ska vara tillgängliga på lika villkor.
-
Nätverk och civilsamhälle där jämställdhetsministrarna lovar att stödja hbtqi-organisationernas arbete och samarbeta med dem i utformningen av strategins insatser.
Vid årsskiftet blir Finland ordförande ministerrådet, och då ska strategin börja omsättas i praktik.
– Jag välkomnar det ökade fokuset på hbtqi-frågor i det nordiska samarbetet. För att insatserna ska bli kännbara i människors vardag, behöver politiken samarbeta med civilsamhälle och hbtqi-gemenskapen, säger Thomas Blomqvist, jämställdhetsminister i Finland i ett pressmeddelande.
