Det finns faktorer att ta hänsyn till när siffrorna över anmälda våldtäkter i EU:s kriminalstatistik jämförs. Sverige toppar den statistiken med flest anmälda våldtäkter, men enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå), finns det skäl att vara försiktig med jämförelserna.

Brå-rapporten Anmälda och uppklarade våldtäkter i Europa konstaterar att antalet anmälda våldtäkter i stor utsträckning påverkas av skillnader mellan länderna i hur våldtäkt definieras juridiskt och i sättet att föra statistik.
Med liknande lagstiftning och statistisk metod som exempelvis Tyskland skulle Sveriges placering bli någonstans i mitten och inte i topp.

Exempel på juridiska skillnader är vilka gärningar som i olika länder rubriceras som våldtäkt och hur anmälda våldtäkter registreras. Andra faktorer som skiljer sig mellan länder är anmälningsbenägenhet och tilltro till rättsväsendet. Att Sverige inte sticker ut i en europeisk brottsofferundersökning när det gäller andelen kvinnor som uppgett att de någon gång utsatts för en våldtäkt bidrar ytterligare till att stärka Brå:s slutsatser i rapporten.

– Sverige ligger mycket högre när det gäller jämställdhet, förtroende för rättsväsendet än länder i Sydeuropa och fler har en syn på våldtäkt, som ger ett brett stöd för utsatta kvinnor. Det talar för att den lägre anmälningsnivån i Sydeuropa beror på att kvinnor i mindre utsträckning vänder sig till polisen när de blivit utsatta, säger Stina Holmberg, FoU-råd på Brå.

Nya riktlinjer för uppgiftslämning till Eurostat har tagits fram och Brå räknar med att jämförelser mellan EU-länderna kommer att underlättas när dessa får genomslag.