Antalet fällande domar för våldtäkt ökade med 75 procent mellan 2017 och 2019 från 190 till 333. Det visar en genomgång av samtliga tingsrättsdomar gällande våldtäkt som Brottsförebyggande rådet (Brå) har gjort.
Ökningen av såväl antalet åtal som fällande domar för våldtäkt sedan den nya sexualbrottslagstiftningen infördes 2018 är markant, rapporterar Brå. Få av de fällande domarna gäller dock den nya brottsrubriceringen oaktsam våldtäkt, enligt den genomgång Brå gjort av samtliga tingsrättsdomar om våldtäkt mot kvinnor under 2019.
− Det tyder på att lagändringarna har fått större effekt än vad många trodde. Vår genomgång visar tydligt att nya typer av övergrepp nu åtalas och fälls som våldtäkt, säger Stina Holmberg forsknings- och utredningsråd på Brå, och framhåller att dessa åtal kan bidra till att personer som blivit utsatta i mindre utsträckning tar på sig skulden för det som hänt.
Brås genomgång visar samtidigt att det finns vissa gränsdragningsproblem när lagen ska tillämpas, som främst kommer fram i domarna för oaktsam våldtäkt.
− Vi har sett svårigheter när det gäller att avgöra både hur långt det straffbara området sträcker sig och vad som ska ses som uppsåt respektive grov oaktsamhet. Dessa tillämpningsproblem riskerar att äventyra rättssäkerheten. Det är därför viktigt att det kommer fler vägledande avgöranden i högre instanser. Det som framförallt behöver klargöras är vad som ska ses som ett uttryck för frivillighet och när ett sådant går att bortse från, säger Stina Holmberg.
Det är regeringens om har beställt uppföljningen av Brå, och jämställdhetsminister Åsa Lindhagen välkomnar resultatet i ett Facebookinlägg.
”Det känns fantastiskt! Även om vi har lång väg kvar i kampen mot det sexuella våldet är detta mycket viktiga steg framåt.”
Åsa Lindhagen påminner också om debatten som fördes kring förslaget att sex som inte är frivilligt ska vara olagligt. Samtidigt som det hyllades av många, beskrevs det som ”kontroversiellt, tandlöst och onödigt” och ”partier som vanligtvis ropar efter hårdare tag intog länge en skeptisk hållning” konstaterar hon.
Ida Östensson och Fatta-rörelsen, som hon var med och grundade, var pådrivande krafter för samtyckeslagen i debatten. De menar nu att Brå:s siffror gett dem rätt:
”Vi måste dock fortsätta utbilda rättsväsendet, se över hur gränsdragningen mellan det uppsåtliga och oaktsamma brottet kan bli tydligare och fortsätta sprida kunskap om lagen för allmänheten. Men framförallt, måste vi också vara stolta. Lagen har redan gett effekt efter bara två år och vi har lyckats ta ett historiskt kliv för en samtyckeskultur och samhälle fritt från sexuellt våld.”
Cecilia Bödker Pedersen, verksamhetschef på Storasyster, en stödorganisation för dem som utsatts för sexuella övergrepp, anser att fler fällande domar har ett viktigt signalvärde:
– Vi ser självfallet väldigt positivt på att den nya lagstiftningen leder till fler åtal och fler fällande domar. Det vågade vi knappt hoppas på inför lagens införande, men förutsåg ändå att den nya lagstiftningen skulle fungera normerande kring frivillighet och samtycke.
