Som Feministiskt perspektiv kan berätta i dag så har har flera högerextrema medieaktörer anslutit sig till det pressetiska systemet, bland annat Samhällsnytt, (fd Avpixlat), Swebbtv och nya satsningen Exakt 24. – Nu ökar kraven på granskning, menar Feministiskt perspektivs chefredaktör Anna-Klara Bratt, och kallar kursändringen för ett trendbrott.
I en text i fredagens Feministiskt perspektiv beskriver Mathias Wågh en kraftfull mobilisering av nya nationalistiska så kallade ”Sverigevänliga” medier.
Med stöd av nazistiska Nya tider har den tidigare sverigedemokraten Erik Almqvist arbetat med nytt magasin, podd och tevekanal det senaste året. Under oktober beviljades nya satsningen Exakt 24 så kallat teknik- och innovationsstöd av Mediestödsnämnden och magasinet närmar sig gränsen för driftstöd (statligt presstöd).
Ett intensivt samarbete mellan Nya tider, Samhällsnytt (före detta Avpixlat) och Swebbtv ligger till grund för samsändningar, gemensam studio, gemensamma medarbetare och gäster.
Sedan en tid har dessa aktörer samfällt anslutit sig till det pressetiska systemet, fått ansvariga utgivare och därmed också tillgång till statligt mediestöd – ett trendbrott enligt Feministiskt perspektivs ansvariga utgivare Anna-Klara Bratt:
– Genom att hålla sig utanför det pressetiska systemet har de kunnat skriva eller säga precis vad som helst, och det är också så som de har genererat så mycket trafik.
Nu höjs kraven på granskning av innehållet hos både Mediestödsnämnden, Myndigheten för press, radio och TV (före detta Presstödsnämnden, reds anm) och mediestödsrevisorerna hos Kantar Sifo (före detta Tidningsstatistik, TS), menar Bratt:
– Bland annat ska det vara 55 procent eget redaktionellt material och hålla sig inom ramen för det pressetiska systemet. Det är ett stort steg för dessa aktörer. Sedan har de ju naturligtvis allt att vinna på att samarbeta, och knappast ont om pengar.
Parallellt rustar SD för en egen tevekanal med andra medarbetare och andra medel. Riks heter deras satsning, men som partiorgan finns inga möjligheter att söka statliga medel.
Mattias Irving, politisk sekreterare på Socialdemokrater för tro och solidaritet, har länge följt utvecklingen av antidemokratiska rörelser och medier i Sverige. Irving menar att traditionell journalistik sedan länge utmanats av dessa alternativa plattformar:
– Det finns inget som tyder på att den bilden kommer förändras. Tvärtom kommer sannolikt nya alternativa medieplattformar att börja dyka upp till vänster också. Inte minst syns ett starkt ökande intresse för detta inom arbetarrörelsen. Det kommer innebära en ökad politisering av både medierna och journalistyrket. Fastän det vore en farlig utveckling för journalistiken så verkar det i dagsläget oundvikligt.
– I värsta fall ser vi en medial kapprustning som vänstern nog dessvärre kommer förlora. Extremhögern har redan en urstark medial position och ett nytt SD-vänligt mediehus är inte förvånande, utan ligger i tangentens riktning. Om inte presstödet börjar förses med någon variant av demokrativillkor (som ju övriga offentliga bidrag nu allt oftare förses med), kommer vi sannolikt att se flera högerextrema mediasatsningar de kommande åren, menar Irwing.
I USA har etablerade medier som CNN släppt objektivitetskrav för att möta upp alternativa fakta från presidenten eller Fox news – går något förlorat här?
– Amerikanska medier är svåra att applicera på en svensk kontext. Likaså är det amerikanska politiska läget enligt många bedömare, inklusive mig själv, betydligt mer allvarligt än det svenska. Att CNN ställer sig partiskt gentemot nummer 45 och hans populistiska rörelse måste inte tolkas som att man gör sig till partiorgan för Demokraterna, utan bör snarare tolkas som att man tar ställning för sanning och demokrati. Det är inte problematiskt, givet de extraordinära omständigheterna, säger Irving.
Vad, och på vilket sätt, behöver demokratiskt orienterade medier göra för att hantera problemen i dagens medielandskap?
– Det omedelbara och kortsiktiga svaret är att bli bättre på att granska SD och deras mediesfär. Det är där som de stora hoten mot fri press växer i dag.
Därtill, menar Mattias Irving, finns en mer långsiktig utveckling som hör ihop med de materiella förutsättningarna för att skapa och förmedla media i dag:
– I och med att nästan alla blir potentiella skapare, förmedlare och konsumenter av nyheter rör vi oss ofrånkomligen mot en politisering av medierna och en större konkurrensutsatthet för de stora mediehusen. Detta har extremhögern varit i särklass bäst på att utnyttja.
Samtidigt, påpekar Mattias Irving, har ägandet koncentrerats i den konventionella tidningsbranschen, och allt större områden av Sverige hamnar i medieskugga när lokaltidningar läggs ner eller slås ihop.
– Vill demokratiskt orienterade medier inte göra sig själva obsoleta på många orter så måste de genast börja finna former för att återuppta lokalbevakningen, innan lokala förmågor med eller utan egna politiska agendor fyller detta vakuum med sina egna initiativ.
