Den 26-åriga studenten och fackliga aktivisten Sepideh Gholian är välkänd för sin stridbara frispråkighet. När hon anmälde sig till Evin-fängelset den 21 juni vägrade hon att be om nåd från den högsta religiösa ledaren. Något som föreslagits henne för att eventuellt undkomma fängelsestraffet på fem år.

Gholian hade släppts fri tillfälligt mot borgen efter ett år i häktet. Hon greps för sin bevakning av strejkerna på sockerindustrin Haft Tapeh samt för att öppet ha visat stöd för arbetarrörelsens kamp mot privatiseringar och för fackliga rättigheter. I fängelset började hon skriva om tortyr och sexualiserat våld mot aktivisterna, men också om de fängslade fattiga i kvinnofängelset i provinsen Khuzestan där arab-iranier utgör större delen av befolkningen. Hon beskrev kvinnoförtryck, strukturell rasism och diskriminering med dessa kvinnors berättelser.

Innan Sepideh Gholian anmälde sig till Evin-fängelset den 21 juni sade hon till BBC-Farsi att hon helst skulle ”vilja bli kär och gå ut på stan med sin älskade, som vilken ung kvinna som helst, istället för att sitta frihetsberövad i fem år”.

Samtidigt pågår en hungerstrejk i ett annat fängelse, det ökända Gharachak-fängelset. Den livstidsdömda kurdiska aktivisten Zeynab Jalalian har inlett en hungerstrejk tillsammans med advokaten Soheila Hejab, dömd till fem års fängelse anklagad för regimfientlig propaganda, och Sakineh Parvaneh, dömd till fem års fängelse för medlemskap i oppositionella grupper. Deras krav är att flyttas från Gharachak-fängelset till ett fängelse med bättre förhållanden.

Enligt kurdiska människorättsorganisationer är Zeynab Jalalian smittad med covid-19 och hennes hälsotillstånd kritiskt. Jalalian var initialt dömd till avrättning, men domen ändrades till fängelse på grund av internationella och inhemska protester och vädjanden. Zeynab Jalalian har suttit fängslad i snart 13 år.

Fr v: Soheyla Hejab och Zeynab Jalalian.