Rasismen och den etniska diskrimineringen som drabbar kvinnor på arbetsmarknaden är en angelägenhet för både feminister och antirasister, skriver Vanja Möller Zouzouho i en reflektion efter Forum jämställdhet.
Botkyrka, 2011
“Jag vill helst ha ett arbete, inte bara på grund av ekonomin, utan för då mår jag bra. Jag vill inte stanna hemma hela tiden, det är ganska jobbigt för mig.”
Wu, 40 år, född i Kina, kom till Sverige 1995.
Citatet är hämtat från en kvalitativ intervjustudie med utrikes födda kvinnor som stod utanför arbetsmarknaden om deras behov, möjligheter och begränsningar kopplat till arbete. Jag genomförde studien på uppdrag av Botkyrka kommun.
En av de viktigaste faktorerna till att utrikes födda kvinnor hade en svag ställning på arbetsmarknaden var redan då, enligt flera forskare, etnisk diskriminering.
Jönköping, 2020, Forum jämställdhet
Sveriges kvinnolobby lyfte att utrikes födda kvinnor har mindre makt och inflytande än övriga grupper. Lobbyns ordförande Anna Giotas Sandquist var min chef när intervjustudien i Botkyrka genomfördes och har under många år drivit frågan.
Detta år stod finansminister Magdalena Andersson (S) och Elisabeth Svanteson (M) eniga i jämställdhetsutmaningen kopplat till utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden.
Äntligen.
Kvinnolobbyns rapport Jämställdhet mot segregation- utrikes födda kvinnors livsvillkor, makt och inflytande konstaterar att ”samhällets socioekonomiska segregation och institutionella rasism har tydliga kopplingar till ojämställdhet.”
Så viktig kunskap.
Diskussionen lyftes tyvärr inte på seminariet ”Jämställdhet som motkraft mot segregation” på Forum jämställdhet.
Parallellt med det som sker på den jämställdhetspolitiska arenan pågår ett arbete på Länsstyrelsen Stockholm genom projektet Vidga normen i praktiken där de med hjälp av Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR) undersökt antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden.
Resultatet: Den finns i allra högsta grad. Afrosvenskar tenderar att ha lågstatus och låglöneyrken även i förhållande till utbildningsnivå. De har också svårare än övriga befolkningen att avancera till högre befattningar som motsvarar deras utbildningsnivå. Lägg märke till att detta kan visas när personer med muslimska namn, öppna romer, personer med bakgrund i Mellanöstern/Nordafrika och Latinamerika ingår i jämförelsegruppen “övrig befolkning”. Grupper som tidigare forskning redan visat utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden.
Så viktig kunskap.
Tyvärr delar studien inte upp på kön och åldersgrupper. Men det ska göras i den uppföljande rapporten.
Både Sveriges kvinnolobby och Länsstyrelsen Stockholm gör en intersektionell analys både i kunskapsunderlag och metodmaterial. Vilket är fantastiskt och helt nödvändigt!
Men menar vi allvar med att utrikes födda kvinnor och kvinnor födda och uppvuxna i Sverige med normbrytande kroppar, till exempel kopplat till hudfärg, ska ha samma möjlighet till ekonomisk självständighet måste vi inkludera arbetet mot rasism och etnisk diskriminering på arbetsmarknaden i jämställdhetsarbetet. Och det arbete som redan bedrivs mot rasism och etnisk diskriminering på arbetsmarknaden måste tydligare inkludera ett jämställdhetsperspektiv.
Stockholm, 2021, Forum jämställdhet
Stockholm stad är värdstad för Forum jämställdhet.
Önskat läge: Sveriges kvinnolobby, Stockholm stad och Länsstyrelsen Stockholm gör utifrån sina förutsättningar gemensam sak för att bryta rasismen och den etniska diskrimineringen på arbetsmarknaden som drabbar kvinnor i Stockholms län. Det är både en feministisk och antirasistisk angelägenhet.
