Just nu kämpar Feministiskt perspektiv intensivt för att säkra utgivningen nästa år. Ett komplicerat byte av prenumerationssystem har stundtals lamslagit nyregistrering och försäljning under året vilket gjort att årets kampanj blivit ovanligt sen.

– Vi är inte riktigt hemma – det är en rysare. Just nu arbetar vi parallellt med både tioårsjubileum och nedläggning. Tack och lov finns det ett starkt engagemang bland våra läsare, så vi hoppas få ihop till snittet på de 1 500 betalande prenumeranter som erfordras för driftstöd före årsskiftet, säger Feministiskt perspektivs chefredaktör Anna-Klara Bratt.

– Då kan vi fortsätta komma ut i samma omfattning som i dag!

Inte första gången det är kris

Det är inte första gången Feministiskt perspektiv fått bråttom vid årets slut. Att vara en digital aktör i ett system skapat för papperstidningar har varit tufft för tidningen ända sedan starten 2011, konstatrear Anna-Klara Bratt:

– För att bättre möta revisionskraven för presstöd bytte vi för en tid sedan till ett traditionellt distributionssystem för papperstidningar med inbyggda rapportfunktioner, men migrationen av vårt register har varit svår. Den inbyggda fördröjningen för tryck- och postdistribution är till exempel något vi fått ärva. Vi är skyldiga våra prenumeranter ett enormt tack, inte bara för visat tålamod men också det starka engagemang vi sett de senaste veckorna.

Nya statliga stöd

En rad förändringar i de statliga mediestöden har ägt rum under året. Bland annat har Feministiskt perspektiv för första gången kunnat söka det statliga så kallade Innovations- och teknikstödet som tidigare varit förbehållet papperstidningar.

I slutet av oktober beviljades tidningen 797 220 kronor för att bygga ut möjligheten till digital lösnummerförsäljning och förenkla prenumerationsregistrering så att den kan äga rum direkt i mobilen.

– När vi startade läste de flesta Feministiskt perspektiv på datorn, men sedan ett par år tillbaka är det framförallt i mobilen som läsningen äger rum, över 80 procent. Då är det också där själva transaktionen för prenumerationer måste äga rum. För enstaka köp och shopping finns sådana här lösningar, men för återkommande köp, till exempel för prenumerationer, har det främst varit autogiro som gällt. Vår bedömning har varit att det skulle finnas en lösning på det här problemen vid det här laget, men nu får vi uppfinna den själva.

– Det finns till exempel inga incitament att adressändra en digital tidning om du flyttar, men en pappersfaktura behöver ändå en postadress för att nå fram. Det är ett av våra problem. Att digitala fakturor sorteras ner i kampanjbrevlådor eller skräpposten i mejlen ett annat.

– Vi hör från flera av våra läsare att de hellre vill ha sin tidning direkt till mobilen, snarare än till sin mejl, och meningen är att vi ska kunna erbjuda detta i framtiden. Men en förutsättning för detta är ju att vi klarar utgivningen nästa år. Det vore tråkigt att snubbla på mållinjen när vi äntligen har kunnat erhålla teknikstöd. Vår läsning är alltjämt god och har ju varit det sedan starten.

Nya redaktionsstödet

Under sensommaren kom även besked från kulturdepartementet att det skulle bli möjligt för alla tidningar att söka det nya så kallade redaktionsstödet under 2020 med särskild hänvisning till covid-19. Feministiskt perspektiv beviljades 120 000 kronor.

– Det var välkommet, även om det blev smärtsamt uppenbart hur fattiga vi är jämfört med andra tidningar. Vi fick nästnäst minst pengar i Sverige, och det beror dels på att det var många som sökte men också att stödet baseras på utgifter från 2019. Eftersom vår omsättning är låg blev vårt stöd lågt. Att vi inte omsätter distributionsstöd inverkar negativt på både omsättning och kostnader. Ju större redaktionella kostnader, desto mer bidrag har du möjlighet att söka. Min förhoppning är alltjämt att även digitala nyhetstidningar ska erhålla distributionsstöd. Det kan låta enkelt med digital distribution, men det är det inte.

Vad händer om Feministiskt perspektiv inte lyckas få ihop ett snitt på över 1 500 prenumeranter?

– Då faller vi verkligen på mållinjen och har att förhålla oss till nedläggning eller någon form av försäljning. Det nya teknikneutrala redaktionsstödet meddelas först i oktober 2021 och är beroende av hur många medier som söker det och är därför inget som medger reguljär utgivning med anställd personal. Det kan fungera i en uppstartsfas och kräver stora egeninsatser vi inte har. Stödet är lovande, men jag hoppas att det kommer att bli mer träffsäkert i framtiden och att vi tar oss igenom det här nålsögat.