Vägen ur coronakrisen är inte given. Den blir vad vi gör den till. Det konstaterar Malin Björk som noterar att EU:s så kallade ”power grab” efter coronakrisen tycks bli helt utan jämställställdhetsperspektiv.
Med utsatta och dåligt betalda yrken, ökat våld i hemmen och minskad tillgång till sexuell och reproduktiv vård är det Europas kvinnor som betalar det högsta priset för coronavirusets härjningar. Men i EU:s dyra och orimliga återhämtningsplan saknas jämställdhetsperspektivet och i debatten nämns kvinnors insatser inte alls.
Samtidigt som kvinnor står i frontlinjen i kampen mot covid-19 runtom i Europa är det kvinnorna som drabbas hårdast av pandemins effekter. Kvinnor utgör till exempel 76 procent av alla som jobbar inom omsorgen och hela 82 procent av all kassapersonal i Europa. Det är två av yrkesgrupperna som just nu utsätts för störst risk att smittas av coronaviruset, även i de länder med de strängaste restriktionerna, som Spanien och Italien. Omsorgsyrkena är också några av de sämst betalda yrkena, ofta med dåliga villkor. Från olika håll i Sverige kommer till exempel larmrapporter om att många anställda inom äldreomsorgen saknar skyddsutrustning. Det gör naturligtvis att både anställda och äldre utsätts för livsfara.
Det är också kvinnor som grupp som i störst utsträckning har otrygga jobb och därmed blir de första som sägs upp när arbetsgivare måste dra ner på personal. Därför riskerar coronakrisen att öka klyftorna mellan mäns och kvinnors inkomster.
Redan innan coronautbrottet utförde kvinnor i Europa tretton fler timmar obetalt arbete i hemmet än män. Den siffran har med största sannolikhet ökat den senaste tiden, särskilt i de länder där skolor hållits stängda och där det är vanligare att flera generationer bor tillsammans.
I flera länder larmar också kvinnojourer om ökat våld i hemmen. I Frankrike har våldet ökat med 32 procent under coronapandemin. Trots att myndigheterna ökat stödet till kvinnoorganisationer och erbjudit bland annat 20 000 hotellnätter till kvinnor och barn som snabbt behöver fly hemmet ser våldet inte ut att minska. Från Spanien rapporteras en ökning av samtal till landets hjälptelefoner med 47 procent jämfört med samma period förra året, och en ökning med så mycket som 700 procent för kvinnor som kontaktat stödinstanser via mejl och sociala medier. Parallellt har polisanmälningarna om våld i hemmet minskat.
I Sverige har flera kommuner märkt av att prostitution ökat bland en ny grupp kvinnor – kvinnor som till följd av pandemin förlorat sina jobb inom hotell- och restaurangbranschen och nu tvingas prostituera sig. Många kommer från Rumänen. Samtidigt har priset för en kvinnas kropp sänkts till följd av kvinnors desperation.
En rapport från SRHR-organisationen IPPF visar också att tillgången till aborthälsovård, preventivmedel och annan reproduktiv hälsovård minskat drastiskt under coronakrisen i hela Europa. Det gäller såväl cancer- som mödravård och provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar. Av 18 tillfrågade SRHR-organisationer runtom i Europa svarade 17 att tillgången på reproduktiv hälsovård sjunkit under coronakrisen, med stängda vårdcentraler och hälsokliniker. Även i länder som klassat sexuell och reproduktiv vård som essentiell vård, som Sverige och Belgien, rapporteras svårigheter, eftersom folk inte besöker vårdcentralerna av rädsla för coronasmitta. I Belgien har till exempel besöken hos landets olika familjeplaneringscenter minskat med hela 80 procent i vissa regioner.
Tillgången till abort har begränsats i flera europeiska länder. Värst är det förstås i länder där abort var svårtillgängligt redan innan virusutbrottet. I Polen tillåts abort bara i vissa, oerhört restriktiva undantagsfall, och de stängda gränserna som följt av krisen gör det ännu svårare att åka utomlands och göra abort. Den extremkonservativa högerregeringen i Polen har dessutom försökt ta tillfället i akt när polska kvinnor inte kan demonstrera på grund av coronarestriktioner för att ytterligare skärpa abortförbudet. I Litauen har hälsoministern uttalat att kvinnor som vill göra abort kan ”utnyttja coronakrisen för att tänka över sitt beslut en gång till”. I Rumänien och Slovakien har tillgången till abort i praktiken ställts in.
Mellan EU-länderna diskuteras nu en stor ”power grab”, med den odemokratiska EU-kommissionen i spetsen. Det handlar om en återhämtningsfond och en ändrad EU-budget för åren 2021-27. Jämställdhetsperspektivet saknas helt. När EU-parlamentet i förra veckan debatterade hälsokrisen tillsammans med representanter från Rådet och Kommissionen var det bara vänstergruppen som lyfte de yrkeskategorier där kvinnor dominerar och som burit upp samhället under den här perioden.
Vi i Vänsterpartiet har lagt många förslag i riksdagen för att förbättra villkoren för vård- och omsorgspersonal och andra särskilt utsatta yrkesgrupper. I EU-parlamentet driver vi på för att kvinnor ska ha rätt att bestämma över sina kroppar även i coronatider. Tillsammans med övriga europeiska vänsterpartier kämpar vi mot åtstramnings- och privatiseringspolitiken som slår extra hårt mot kvinnor.
För allt behöver inte försämras under en pandemi. Redan nu finns goda exempel på hur tillgången till god sexuell och reproduktiv hälsa kan upprätthållas också under pågående pandemi. I åtta europeiska länder har tillgången till abort förbättrats under krisen, genom webbkonsultationer, hemmaaborter och att tiden för laglig abort förlängts. I Frankrike får hemmaaborter nu utföras till vecka nio istället för vecka sju.
Vägen ur coronakrisen är inte given. Den blir vad vi gör den till. Högern vill kasta skattepengarna på storföretag utan motkrav. Vi i vänstern vill istället se krav så att inga statliga återhämtningspengar går till företag som använder sig av skatteparadis, att företagen måste avstå från utdelningar och bonusar och att kapitalstarka storföretag först måste använda sitt eget kapital innan de ber att staten går in.
Vänsterpartiet vill att vi gemensamt i återhämtningen efter pandemin satsar på att stärka välfärden och förbättra arbetsförhållandena för de som arbetar där. Vi vill investera i omställning och klimaträttvisa, öka jämställdheten och jämlikheten. Vi vet att de flesta tycker som vi – så låt oss tillsammans se till att politiken levererar. Så att coronakrisen inte leder till business as usual – eller ännu värre, fördjupade orättvisor, ökade klyftor och en alltmer akut klimatkris.
