Turisternas fester breder ut sig på Ibiza och sliter både på lokalbefokningens tålamod och miljön. Vattenbristen slår nya rekord varje år, men att kämpa för miljön på en ö där alla lever på turismen är svårt. En förhoppning bland aktivister är ändå att Ibiza – tack vare sitt starka varumärke som turistparadis – ska gå i bräschen som hållbart resmål.
Ibizas många turister stör och sliter på de begränsade naturresurserna. Från i år skärps lagarna för att begränsa det vilda festandet. Men miljöarbetet går långsamt samtidigt som överkonsumtionen från alltfler lyxturister hotar naturresurserna.
Det vilda festandet på ön ska begränsas genom klockslag för alkoholservering och att förbjuda ”happy-hour”-erbjudanden med billiga priser på drinkar och partybåtar. Dessutom förbjuds så kallad ”balconing”, det vill säga att hoppa från balkonger ner i hotellens simbassänger, vilket lett till många dödsfall under årens lopp. I bakgrunden pågår ett miljöarbete, något i skymundan.
Ibiza är ett varumärke för högklassig turism. Och antalet turister ökar för varje år.
År 2017 kom över 3,2 miljoner turister till ön, vars lokalbefolkning uppgår till 144 659 personer (INE 2018). Koncentrationen av människor på sommaren, sliter på öns mycket begränsade resurser, inte minst vattnet.
Och nu börjar delar av lokalbefolkningen tröttna. Flera initiativ för att protestera mot den oreglerade tillväxten av fastigheter och turister och öka medvetenheten om miljöförstöring pågår.
Umgås på stranden
Prou, som är katalanska för ”basta”, vilket kan översättas med ”nu får det vara nog”, är ett medborgarinitiativ som menar att den ständigt växande turismen har gått över styr.
– Vi är härifrån och vill inte att stranden, landsbygden och havet förvandlas till ett enda stort disco, säger Neus Escandell Tur, lärare och en av initiativtagarna till gruppen, när vi träffas vid en av öns få barer som finns kvar i sin ursprungliga form sedan decennier.
Escandell Tur har själv inte solbadat på Ibizas berömda och natursköna stränder de senaste tjugo åren. Samma sak vittnar flera från lokalbefolkningen om. Så för att påminna varandra om att stranden faktiskt är till för att njuta av även för öns invånare har Prou anordnat flera picknickar.
– Vi äter helt enkelt tortilla och umgås på stranden, säger hon.
Cati Mari (till vänster) och Neus Escandell Tur, som är födda på ön, menar att spekulationerna i mark och fastigheter måste få ett slut.
Sandra Benbenistes första uppdrag när hon kom till ön för åtta år sedan var att ena företagen, politikerna och miljöorganisationerna för att stoppa oljeutvinning i havet nära Ibiza. De lyckades.
Vattnet räcker inte
I stort sett alla på ön lever på ett eller annat sätt av turismen, vilket är en utmaning för de miljöorganisationer som påpekar att en ohämmad tillväxt innebär en katastrof för ön.
På Ibiza preservation foundation träffar jag den verkställande direktören Sandra Benbeniste.
– Vi arbetar med tre av de största miljöproblemen som ön tampas med. Det handlar om oljeutvinning, vattenbrist och plast, säger hon.
Därutöver är det stora antalet hyrbilar på ön ett stort problem, liksom utsläpp från kryssningsfartyg som ”är igång” hela tiden när de ligger i hamn.
– Infrastrukturen håller inte för den mängd människor som kommer hit under sommaren. Det handlar om avloppssystem och vägar. Men vårt största problem är vattenbrist, säger Benbeniste.
Ungefär hälften av Ibizas grundvatten är förstört.
– I takt med att byggandet har eskalerat på ön har det okontrollerat delats ut tillstånd att borra vattenbrunnar. Det har gjort att vattnet inte räcker till. Och när det sinar, tränger saltvatten från havet in och förstör grundvattnet.
På somrarna slår vattenkonsumtionen ständigt nya rekord i takt med att allt fler swimmingpooler och tropiska anläggningar byggs.
– Vi har privatpersoner som köper två lastbilsflak med vatten om dagen. Ibland är det jordbrukare – en grupp som har tillstånd att använda grundvatten – som säljer sitt vatten till privatpersoner, säger hon.
På ön finns flera avsaltningsanläggningar, där saltvatten renas, och därifrån bör det mesta vattnet tas. Men på somrarna räcker inte ens det.
– Dessa anläggningar är mycket energikrävande, vilket såklart inte heller är hållbart i längden ur miljösynpunkt, säger Sandra Benbeniste men det är bättre än att vi tar av grundvattnet som håller på att förstöras för gott.
Pacha, en av Ibizas första och största nattklubbar har slutat använda plast.
Alternativa material som ska ersätta plast utvecklas snabbt. Men även de blir avfall och måste brytas ned, vilket inte heller är hållbart för miljön i längden.
Kampanj mot plast
Stiftelsen Benbeniste arbetar för har även börjat samordna insatser på ön för att få ner användningen av plast. Myrto Pispini samordnar nätverket Plastic free.
– Vi städar stränderna från plast, för att väcka medvetande och uppmana till handling hos folk på ön, säger hon när vi ses på hennes kontor precis vid havet.
De största plastbovarna är företagen i turistbranschen. Därför har Plastic free tagit fram en certifiering som klubbar och restauranger kan få om de slutar använda plast.
En av de första klubbarna som certifierades är legendariska Pacha.
– Många klubbar slutar använda plastsugrör, men ersätter dem med en liknande produkt tillverkad av ett alternativt material. Det är inte heller miljövänligt i längden eftersom det fortfarande är material som måste brytas ned, säger Myrto Pispini och visar mig olika ersättningsprodukter.
Sandra Benbeniste är inne på samma linje.
– Att städa bort plast är bra, men det löser inte problemen. Vi måste sluta konsumera varor med plast och utveckla hållbara sätt att leva, säger hon.
Myrto Pispini berättar att hon måste kryssa mellan plasten som guppar i havet när hon simmar på sommaren.
Fina Prats (till vänster) och Maribel Juan skär upp en dagsfärsk melon från sitt ekologiska jordbruk Con Fontet.
Hållbar matproduktion
Bland lokalbefolkningen finns barnbarnen till den generation som traditionellt levde på jordbruk, men som övergav det till förmån för att tjäna pengar på turismen. Många av dem återvänder nu till att bruka jorden.
Maribel Juan och Fina Prats är två av dem. Tillsammans driver de ett ekologiskt jordbruk.
– Vi ser ett ökat intresse bland de yngre att börja odla och att odla ekologiskt. De ekologiska småodlarna växer med cirka femton procent per år och vi är nu 84 stycken på ön, berättar Maribel Juan när jag träffar henne bredvid raderna av blomkål, broccoli och rödkål.
Juan och Prats är tillsammans med de andra certifierade ekologiska producenterna organiserade i ett kooperativ för att dra fördel av att kunna köpa in billigare plantor och framför allt för att få hjälp att sälja in sina produkter till affärer och restauranger.
– Det absolut tuffaste är att öka medvetenheten kring hur viktigt det är att vi börjar odla marken igen för att inte förlora alla traditionella grödor och plantor på ön, säger Maribel Juan och betonar att de framför allt jobbar gentemot lokalbefolkningen.
– Visst har vi turismen, men vi är också många som bor här året om och det vore bra om vi kunde gå mot mer av självförsörjning, säger hon.
Men vägen dit är lång. Nästan all mat på ön är importerad. En annan utmaning är just vattnet.
– Många har fått lämna jordbruket på grund av att deras vatten har försaltats, berättar Maribel Juan.
Ibiza lever av turism och det kommer öns invånare fortsätta att göra. Men det är ett faktum att ön har begränsade resurser. Kanske kan Ibizas varumärke som högklassigt turistparadis kunna bli just det som räddar ön. Det hoppas i alla fall Sandra Benbeniste från stiftelsen Ibiza preservation.
– Jag tror att många vill komma hit för att hjälpa till att göra just Ibiza till ett hållbart turistmål, som kan gå i bräschen för andra turistställen, säger hon.
Hamnpromenaden i Ibiza förvandlas på sommaren till lyxtillhåll för de rikaste turisterna.
