Institutet mot mutor har lanserat en reviderad näringslivskod. Syftet är att förtydliga näringslivets ansvar att ge vägledning i deras arbete med att förebygga mot korruption.
Den så kallade Näringslivskoden skapades 2012 i syfte att ge etisk vägledning gällande hanteringen av förmåner. Revideringen sker efter två års arbete med att inhämta synpunkter och utveckla samt förankra koden. Natali Engstam Phalén, generalsekreterare för Institutet mot mutor (IMM), konstaterar att processen behövdes för att ge bredare förståelse för hur koden används och vilka delar som behövde utvecklas.
– Korruption står i direkt motsatsförhållande till såväl sunda affärer som hela hållbarhetsagendan och arbetet mot korruption måste ständigt vara en prioriterad fråga. Korruptionsrisker finns i alla organisationer oavsett storlek och svenska företag är i hög utsträckning verksamma globalt på ur korruptionshänseende komplexa marknader, säger Engström Phalén i ett pressmeddelande.
Genom IMM:s uppdragsgivare Svenskt näringsliv, Stockholms handelskammare och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har koden potential att få genomslag inom såväl näringslivet som offentlig sektor med regler som sträcker sig längre än lagstiftningen.
Behovet av vägledning gäller enligt IMM framför allt förebyggande arbete mot korruption och hantering av mellanhänder. Koden ställer krav på företag att arbeta proaktivt mot korruption från ledningsnivå genom riskanalyser, utbildning och visselblåsningssystem. Även ansvaret att inte bidra till korruption genom användning av mellanhänder, vare sig nationellt eller internationellt, tydliggörs i den nya koden.
– Förtroende för korrekta beslutsprocesser och sunda affärer är fundamentalt för ett välfungerande näringsliv och samhälle. Det etiska perspektivet och hur ageranden kan uppfattas utåt är här en viktig del. Koden är ett konkret verktyg för att agera på ett etiskt och förtroendefullt sätt, säger Natali Engstam Phalén.
