Regeringen vill efter drygt 20 år med den svenska sexköpslagstiftningen öka takten i arbetet mot sexhandel. Med detta syfte har Brottsförebyggande rådet (Brå) fått i uppdrag att belysa rättsväsendets hantering av sexköpsbrott från anmälan till dom. Brå ska ”beskriva vilka som köper och säljer sex respektive utnyttjar barn genom köp av sexuell handling, beskriva orsakerna till att anmälningar av sexköp läggs ner och kartlägga vilka påföljder som döms ut för sexköp”.

– Sverige ska inte vara ett land där sexhandel förekommer. Om vi menar allvar med att skydda kvinnor och barn från systematiskt sexuellt utnyttjande, ofta som en del i den organiserade brottsligheten, så kan ambitionsnivån inte vara lägre än så, säger justitieminister Morgan Johansson i ett pressmeddelande.

I sin uppföljning ska Brå undersöka i vilken mån personer döms för våldtäkt eller oaktsam våldtäkt vid sexköp och vad som utmärker dessa ärenden, samt om ärendena har koppling till människohandel, människoexploatering och koppleriverksamhet eller så kallad sugardejtning.

Mer behöver göras

Brå ska också studera hur polis och åklagare arbetar med anmälda ärenden om sexköp, samt hur samverkan med socialtjänsten ser ut, och vid behov lämna förslag på hur hanteringen kan utvecklas.

– Sexköpslagen är en av våra största jämställdhetsframgångar men vi behöver göra mer tills vi når målet att ingen människas kropp ska kunna köpas och utnyttjas, säger Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister samt minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation.

Samma dag som regeringen presenterade sitt beslut, uppmärksammar Expressen att en 50-årig man som köpt sex av barn får sammanlagt mer än en halv miljon kronor i ersättning av staten för tiden han suttit häktad misstänkt för inblandning i en större kopplerihärva. Detta enligt handlingar från Justitiekanslern som Nyhetbyrån Sirén har tagit fram.

Sexköpslagen 2.0 enligt S-kvinnor

S-kvinnor välkomnar beskedet om en ny uppföljning av sexköpslagen och ställer flera krav på skärpningar, en Sexköpslagen 2.0, i ett pressmeddelande på fredagen.

– Vi är jätteglada, äntligen tar steg framåt i den här frågan. Det var sannerligen på tiden! säger Carina Ohlsson, ordförande för S-kvinnor som var pådrivande i kampen som ledde till att sexköpslagen antogs 1999.

Hon konstaterar att mycket har hänt sedan dess:

– Vi ska inte glömma att när den här lagen infördes fanns knappt internet och vi hade inte samma rörlighet över gränserna. Vi lever i en helt annan värld i dag, då måste lagar hänga med och utvecklas.

S-kvinnors krav:

• Sexköp ska ge frihetsberövande straff.

  Böter måste bort ur straffskalan, det sänder helt fel signaler. Det måste framgå att det här är ett allvarligt och prioriterat brott.

• Sexköp = övergrepp.

  Att sälja sex kan aldrig ses som frivilligt. Det finns alltid en maktobalans, i de flesta fall brutalt utnyttjande och människohandel. Det går inte köpa samtycke och som sexualbrottslagen fastslagit – är det inte frivilligt, då är det våldtäkt.

• Ge prostitutionens offer brottsofferstatus.

  Utan det får offren inte det stöd och rättsliga skydd de behöver, eller ens ett värdigt bemötande. Det behövs ökad kunskap, bättre samverkan och mer resurser.

• Förbjud sexköp utomlands.

  S-kvinnors står bakom kravet att ta bort dubbel straffbarhet. Det ska vara olagligt att begå övergrepp oavsett var det sker. Regeringen är helt med oss, men sist föll förslaget då KD drog tillbaka sitt stöd i riksdagen. Vi hoppas på nytt försök att få deras stöd i detta.

• Förbjud ”sugardating”.

  2018 polisanmälde S-kvinnor sidor som uppmuntrade tjejer att låta rika män betala för att dejta dem. Åklagaren la ner utredningen och tyckte inte det var koppleri, fast även polisen varnat för utbredd prostitution på sidorna. Att regeringen ber BRÅ se över detta är viktigt och bekräftar kopplingen till sexköp.