– Årets pristagare förenas i deras kamp för jämlikhet, demokrati, rättvisa och frihet. Genom att trotsa orättvisa rättssystem och diktatoriska politiska regimer stärker de framgångsrikt mänskliga rättigheter, ger civila samhällen kraft och fördömer institutionella övergrepp, säger Ole von Uexkull, som på torsdagen tillkännagav årets mottagare av Right livelihood-priset.
Som tidigare meddelats är den fängslade människorättsadvokaten Nasrin Sotoudeh första iranier att föräras Right livelihood-priset. 2020 års priser tilldelas även Bryan Stevenson, medborgarrättsadvokat i USA, nicaraguanska urfolksadvokaten och människorättsförsvararen Lottie Cunningham Wren samt prodemokratiska belarusiska aktivisten och tidigare samvetsfången Ales Bialiatski, känd för sitt arbete med människorättscentret Viasna.
Liksom Sotoudeh blir Bialiatski och Viasna blir först från sitt land att ta emot det så kallade alternativa Nobelpriset. De prisas tillsammans ”för deras beslutsamma kamp för att förverkliga demokrati och mänskliga rättigheter i Vitryssland”. Samma dag som priserna tillkännagavs tog EU:s utrikesministrar beslut om det formella införandet av utökade sanktioner mot regimen i Belarus, med omedelbara aktioner mot 40 personer i den belarusiska statsledningen. Sveriges utrikesminister Ann Linde välkomnar beslutet, som hon menar dröjde alldeles för länge, på Twitter.
Bryan Stevenson hyllas ”för sin inspirerande strävan att reformera USA:s straffrättsliga system och främja rasförsoning i ljuset av landets historiska trauma” och Lottie Cunningham Wren ”för sitt oavbrutna engagemang till skydd för urfolksterritorier och -samhällen mot exploatering och plundring”.
– Årets urval av mottagare belyser de ökande hoten mot demokrati globalt. Det är hög tid att vi alla står upp och stöder varandra till förmån för demokrati runt om i världen, säger Ole von Uexkull, verkställande direktör för Right livelihood foundation.
2018 hyllades Lottie Cunningham Wren med Anna Dahlbäck-priset, och besökte Sverige i samband med prisceremonin. Enda tidning på plats då var Feministiskt perspektiv. Intervjun berörde såväl ursprungsbefolkningens situation som den allt mer repressiva regimen i Nicaragua.
– Jag är mycket orolig för framtiden i Nicaragua. Institutionerna, inte minst de lagvårdande, har slutat fungera. Människorättsorganisationerna möter allt fler och större motgångar. Vi behöver hjälp från utlandet. Det finns inget annat som kan rädda demokratin i vårt land, sade hon bland annat.
I ett inspelat meddelande där Cunningham Wren tackar för den nya utmärkelsen betonar hon att hon tar emot priset å ursprungsbefolkningens vägar, särskilt de som har gett sina liv för att försvara territoriet och vår Moder jord, men också för de kvinnor och afro-ättlingar vid Niaraguas karibiska kust som dagligen kämpar för sina liv och sin mark:
– Det kommer att hjälpa till att göra våra kamper synliga under en avgörande tid när människor står inför en humanitär nödsituation och Nicaragua är i en av de djupaste kriserna för mänskliga rättigheter i sin historia.
