”För det som har större betydelse för sysselsättningen är till exempel en billig och bra förskola och äldreomsorg. När jag som mamma inte behöver ta hand om barnen eller morfar kan jag förstås arbeta”, konstaterar Nooshi Dadgostar (V).
Du undrar också förmodligen. Jag undrar iallafall. Efter en vår med konsekvenserna av en världsomspännande pandemi, där vi alla var överens om att ”vi behöver bli bättre på att ta hand om våra äldre!”. En vår där vårdpersonalen är helt slutkörda.
Då har borgerliga partier en sak att säga. Skattesänkningar och sedan mer skattesänkningar ska lösa problemen. Är det någon som vill förklara hur? För det gör inte att fler arbetar.
Tankesmedjan Tiden har gått igenom den empiriska litteraturen kring skatter och arbete. Det finns inget som tyder på att människor jobbar mer bara för att skatten sänks. Rapporten visar att vare sig beslutet att arbeta eller valet av arbetade timmar påverkas av skatter i särskilt stor utsträckning överhuvudtaget.
Det som händer är följande – skatteintäkterna minskar. De ekonomiska klyftorna ökar. Framför allt kan inte samhället använda resurserna till det som verkligen gör att människor kan arbeta mer. Alltså välfärden.
För det som har större betydelse för sysselsättningen är till exempel en billig och bra förskola och äldreomsorg. När jag som mamma inte behöver ta hand om barnen eller morfar kan jag förstås arbeta. Det är sådant som skattefinansieras.
Sambandet är alltså tvärtom. Sysselsättningsgraden är högst i länder med högre skatt på arbete. Till exempel är det fler som arbetar i de nordiska länderna i jämförelse med Tyskland, som i sin tur har högre skatt på arbete och högre sysselsättning än USA. Mönstret är genomgående.
Mysteriet fortsätter. Varför vill högerpartierna göra stora nedskärningar i äldreomsorg och förskola mitt i en pandemi? För jobben de blir bara färre.
