Regeringen satsar på att stärka arbetet mot mäns våld mot kvinnor och barn, våld i nära relationer och i hederns namn med anledning av coronakrisen. Samtidigt riskerar Terrafem, med 20 års erfarenhet av att stödja kvinnor med utländsk härkomst, att gå under efter Socialstyrelsens avslag på ansökan om verksamhetsbidrag.
Beskedet kom på Terrafems 20-årsdag att Socialstyrelsen inte beviljar verksamhetsbidrag för innevarande år. Beslutet kan inte överklagas och Terrafem står med obetalda löner och leverantörsskulder. Framtiden ser väldigt mörk ut, menar Bernardita Núñez, verksamhetsledare på Terrafem:
– De stämplar oss som ickedemokratiska. Vad får det för konsekvenser när vi söker hos andra myndigheter?
Även de ytterligare 100 miljoner kronor som regeringen aviserat för att möta den ökade utsattheten på grund av smittskyddsåtgärder mot covid-19 ska fördelas av Socialstyrelsen.
Underkänd paragraf
Núñez var med och startade Terrafem i mars 2000, då hon och andra kvinnor med utländsk härkomst som var aktiva i kvinnojoursrörelsen såg behovet att ge våldsutsatta kvinnor stöd på sitt modersmål. I centrum för verksamheten står den rikstäckande jourtelefonen, som till en början kunde ge stöd på 20 språk, i dag närmare 70. Terrafem driver även skyddade boenden, utbildar volontärer och bildar opinion.
Vid ett möte med Socialstyrelsen i januari fick Terrafem veta att den paragraf i organisationens stadgar som reglerar uteslutning av medlem behövde formuleras tydligare. Terrafem begärde och fick anstånd för att hinna ändra sina stadgar vid ett extra årsmöte, vilket också skedde. Paragrafen lyder nu:
”Medlem som ej följer organisationens stadgar och policy eller motverkar organisationens mål kan av styrelsen uteslutas efter skriftlig delgivning. Därvid skall angivas de skäl på vilka beslutet är grundat. Eventuellt besvär skall ha inkommit senast vid nästkommande ordinarie årsmöte. Om eventuellt besvär inkommer från medlemmen ska årsmötet pröva om skälen för uteslutningen är förenliga med stadgarna. Utesluten medlem ska få tillfälle att yttra sig innan beslut fattas av årsmötet.”
Men Socialstyrelsen skriver i sitt underlag för beslut att ”att det fortfarande
saknas väsentliga uppgifter om prövning av uteslutning av medlem i bifogade stadgar”.
– Om vi skrivit allt de säger att vi ska skriva och det fortfarande inte duger vad händer sedan. Paragraferna har funnits lika länge som det arbete Terrafem och lokalorganisationerna fått finansiering för sedan 2003. Terrafems telefonnummer finns på alla kommuners hemsidor, det måste finnas en kontinuitet, anser Bernardita Núñez.
Inte okej
Peter Redving, som handlagt ärendet, betonar att beslutet inte enbart handlar om en paragraf utan en helhetsbedömning och ber att få svara på Feministiskt perspektivs frågor i samråd med myndighetens jurist och via epost. Att uteslutningsparagrafen inte ifrågasatts tidigare år, och inte heller krävs av andra organisationer som ansökt om statsbidrag ur samma förordning beror enligt Socialstyrelsen på att varje ansökningsförfarande är unikt och att det nu fattade beslutet gäller ”just föreliggande ärende och ansökningsomgång”.
Socialstyrelsen noterar i sitt beslutsunderlag även att två av Terrafems lokalorganisationer lämnat in identiska ansökningar om statsbidrag. Detta enligt en annan förordning än Terrafem centralt, men ändå relevant även för den ansökan enligt Socialstyrelsen, eftersom verksamheterna är sammanlänkande och delar på ansvaret för telefonjoursverksamheten. Terrafem centralt och tre lokalorganisationer får avslag på sina ansökningar. Bernardita Núñez menar att de helt enkelt bedriver samma verksamhet, med samma syfte och mål.
– Vi kan inte uppfinna nya saker att göra.
Patrik Schröder, ordförande för Forum, som samlar civilsamhällets organisationer med social inriktning, har svårt att förstå resonemanget när det gäller just uteslutningsparagrafen.
– Jag uppfattar att det står precis vad som efterfrågas, man behöver få veta varför man blir utesluten och man måste ha möjlighet att på något sätt överklaga det till en instans där man kan få en andra prövning. Så det är ganska obegripligt, säger han.
– Att då sätta en organisation på pottkanten något så fruktansvärt innevarande år, det är inte okej. Det är inte ett bra sätt att organisera relationen mellan civilsamhälle och myndigheter på.
När det gäller att medlen söks i konkurrens är utrymmet för bedömningar i Socialstyrelsens beslut större, men också för transparens menar Schröder:
– Om det är så att man själv som organisation börjat göra ett mindre bra jobb, eller de andra blivit otroligt mycket bättre, kunde man ändå förvänta sig att man hade någon typ av landningsbana i det och att man inte gick från allt till inget från en dag till en annan utan att det skedde någon form av samtal kring de frågorna.
Insatser som efterfrågas
Trots det ekonomiska läget har Terrafem höjt sin beredskap på grund av coronapandemin och det jourerna vet om hur isolering ökar våldsutsatthet. Terrafem kommer inte dra ner på stödinsatserna när behoven ökar.
– Vi får samtal från både kvinnor och myndigheter, från sjukhus, från polisen, vi tolkar, det är stor efterfrågan från skolor på våra foldrar på olika språk. Det är obegripligt att vårt arbete inte skulle behövas, eller att vi inte skulle leverera, säger Bernardita Núñez.
Jenny Westerstrand, ordförande för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks), understryker Terrafems betydelse i kvinnojourlandskapet när Feministiskt perspektiv ber henne kommentera det uteblivna stödet till verksamheten:
– Terrafem är en ovärderlig röst som bärs av djup kunskap och närhet till de utsatta kvinnorna, tjejerna och barnen. Terrafem har varit centrala i att formulera och bära röst om våldets mekanismer och verklighet som inte har trampat i fällan att göra våldet främmande och förövarna och de utsatta till ”andra”, samtidigt som våldets speciella sammanhang alltid lyfts fram och relaterats till kvinnornas situation. De är extremt viktiga för ett vitalt och framgångsrikt arbete mot mäns våld mot kvinnor i namn av rykten, heder och oskuld. Deras språkkunskaper, forskningskontakter och deras aktiva arbete för att stötta och skydda kvinnor, tjejer och barn från mäns våld har på ett djupgående sätt flyttat kunskaperna och arbetet mot våld i hedens namn framåt.
Ny förordning
En annan som reagerat på den uteblivna finansieringen till Terrafem är Maj Karlsson, riksdagsledamot för Vänsterpartiet, som ställde en fråga till ansvarigt statsråd Åsa Lindhagen (MP) angående Socialstyrelsens beslut.
Även om Lindhagen som statsråd är förhindrad att kommentera enskilda myndighetsbeslut betonar hon att kvinno- och tjejjoursrörelsens betydelse för att mäns våld mot kvinnor uppmärksammas i politiken. Hon lyfter också fram förslagen i en departementspromemoria som ska underlätta statsbidragshanteringen och som är under beredning i regeringskansliet:
”Tillämpningsområdet för bidraget föreslås ta sin utgångspunkt i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och Istanbulkonventionen, enligt vilken Sverige förbundit sig att stödja civilsamhällets arbete med att bekämpa våld mot kvinnor. Förslaget innebär också att bidragen får lämnas för två år, vilket ökar jourernas möjligheter till långsiktig planering.”
Men även en eventuellt ny förordning ska hanteras av Socialstyrelsen och Bernardita Núñez har svårt att se att en ny ansökan skulle förändra något.
– Jag tycker att det är väldigt mycket slöseri när staten har satsat pengar i alla dessa år för att kunna erbjuda stöd på flera språk och plötsligt blir det noll kronor. Jag hade kunnat förstå om vi hade gjort oegentligheter, men det har vi inte. Om man ska vara demokratisk måste det finnas en öppenhet.
