Efter tre år med #metoo har inte sexuella trakasserier på arbetsplatserna i Sverige minskat. Det saknas dessutom forskning kring effektiva metoder för att förebygga sexuella trakasserier i arbetslivet. Detta framkommer i en ny stor opinionsundersökning samt i en färsk kunskapsöversikt.
Kort efter att #metoo briserade gjorde opionionsundersökningsföretaget Kantar Sifo en kartläggning rörande sexuella trakasserier bland den yrkesverksamma allmänheten. Den följdes upp två år senare. Totalt har fyratusen svenskar intervjuats.
När resultaten nu presenteras framkommer en viss attitydförändring kring vad som tolkas som sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Men den andel som uppgett att de utsatts för sexuella trakasserier är lika stor nu som när mätningen startade.
De som är mest utsatta är kvinnor, särskilt unga i gruppen 18 till 29 år samt på mansdominerade arbetsplatser.
– I de flesta fall utsätts kvinnorna för sexuella trakasserier på arbetsplatsen, under ordinarie arbetstid och av en kollega eller chef, säger Jennie Bacchus Hertzman, från Kantar Sifo under ett webbinarium.
– För oss betyder den kunskap som kommit fram, till exempel att många av de utsatta är kvinnor i arbetaryrken, att vi vet var vi måste gå in och göra åtgärder, säger Joa Bergold från LO, en av flera organisationer i samverkan som finansierat studierna.
Joa Bergold, LO.
Bergold menar att LO tack vare kartläggningen fått underlag för att bättre kunna beskriva vad som händer på LO-anslutna arbetsplatser. Men för att göra något åt problemet behövs bra strategier och metoder. Många arbetsgivare efterfrågar det. Många såg också behov av att veta vilken forskning som finns att luta sig mot.
I den forskningsöversikt som Nationella sekretariatet för genusforskning nu har tagit fram framkommer att det saknas forskning både i Sverige och Norden kring förebyggande åtgärder för att förhindra att sexuella trakasserier förekommer på arbetsplatsen.
– Det vi har hittat i forskningen är biprodukter av forskning som egentligen har ett annat huvudfokus, säger Angelica Simonsson doktor i pedagogik och anställd vid Nationella sekretariatet för genusforskning.
De exempel på metoder som har prövats för att förebygga sexuellt våld har man i studien hittat i USA.
– I campusmiljöer i USA har man gjort program med fokus på ”bystanders”, det vill säga personer i närheten. Kort handlar det om att få personer som bevittnar sexuella trakasserier eller våldsbeteenden att tidigt bryta in och lägga sig i situationen, säger Simonsson.
Hon tillägger:
– Den typen av metod har visat sig effektiv.
Simonsson menar att det förebyggande arbetet måste bygga på en djupare förståelse av utsatthet och att metoderna för att förebygga måste anpassas efter vad man vill uppnå.
– Och det är organisationen som måste stå i fokus. Inte individen. Med organisation avses bland annat HR-praktiker, belönings- och befordringssystem och ledarskap på en arbetsplats, säger hon.
Fredrik Bondestam och Angelica Simonsson, Nationella sekretariatet för genusforskning.
Opinionsundersökningen och forskningsöversikten blev möjligt tack vare att flera aktörer, LO, Handels, Unionen, Bankernas arbetsgivarorganisation (BAO) och Svenska bankföreningen gick samman och finansierade studierna.
Fredrik Bondestam, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning, understryker att det är ett nödvändigt förändringsarbete som måste göras och att det måste få ta tid. Han efterlyser även mer samverkan.
– Samverkan över gränserna, nytänk och tid – att hålla ut och hålla i – är avgörande, säger han.
– Till de som tänkt att det inte händer något efter #metoo, så vill jag säga att jag är övertygad om att det händer mycket, men det tar tid, säger Joa Bergold från LO.
Hon tillägger:
– På institutionell nivå har det även tillsatts en statlig utredning kring möjligheten att införliva ILO-konvention 190 om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet, i svensk lagstiftning.
