I en debattartikel i Veckorevyn beskriver Unizon den terror som män, oftast närstående eller bekanta, orsakar kvinnor och flickor genom våldtäkt och misshandel. Paraplyorganisationen, som samlar ett hundratal kvinno- och tjejjourer, kräver också en rad åtgärder för att få stopp på mäns våld.

Kraven bygger på vad tjejer och unga kvinnor berättar om varje dag för Unizons tjej- och ungdomsjourer. I artikeln sammanfattar ordförande Zandra Kanakaris och generalsekreterare Olga Persson berättelserna såhär:

”De berättar om hur deras pojkvänner kallar dem för fula, äckliga, värdelösa horor, hur han hotar med att sprida bilder på henne om hon lämnar honom och hur han säger att ingen annan kommer vilja ha henne. De berättar om hur han knuffar, slår och sparkar för att sen ångra sig och berätta hur mycket han älskar henne och att hon inte får lämna honom för det ska aldrig hända igen. Men det gör det. Pojkvännens makt- och våldsbeteende skapar rädsla hos den som utsätts. Rädsla för vad förövaren kommer att göra om de lämnar eller anmäler, och rädsla för att ingen ska tro dem. Och det är pinsamt att erkänna att de kompisar som i bästa fall känt oro och sagt ifrån hade rätt.”

Förutom att samhället och rättsväsendet behöver kunna erbjuda rätt stöd och hjälp, vill Unizon att våldspreventivt arbete utökas så att det når alla unga. Därtill anser Unizon att den som kränker och utövar makt och kontroll mot någon för att hon är kvinna eller tjej ska klassas som kvinnohatsbrott som det förs särskild statistik om och leda till straffskärpning.

Förbättrade rutiner vid polisanmälan, fokus på förövaren är också åtgärder som Unizon menar är nödvändiga för att förhindra att fler utsätts:

”Långt ifrån alla killar slår och våldtar, men nästan alla som utövar våld eller våldtar är killar eller vuxna män. Och alla män och killar har ett ansvar och stora möjligheter att bidra till att våldet upphör. Våldet är ingen ostoppbar naturkatastrof.”