”Sverige och EU måste göra mer för att säkerställa rättssäkerheten, en rättvis hantering av asylansökningarna och ett fullvärdigt skydd för hbtqi-personer på flykt”, skriver Alice Bah Kuhnke (MP) med anledning av RFSL:s larm om svenska migrationsmyndigheters hantering av hbtqi-personer som söker asyl.
Rätten till att älska den du vill är inte förhandlingsbar. Att fly undan förtryck, trakasserier, våld, hot och förföljelse är inget val. Att riskera döden för att just utöva rätten att vara den du är och älska den du vill är verkligheten för många. Runt om i världen lever hbtq-personer fortfarande under ett fruktansvärt förtryck och till och med riskerar dödsstraff. För Miljöpartiet har det alltid varit en självklarhet att Sverige och EU ska erbjuda utsatta hbtqi-personer på flykt en fristad.
I förra veckan presenterade RFSL en rättsutredning om de svenska migrationsmyndigheternas hantering av hbtqi-personer som söker asyl i Sverige. Totalt har över 2 000 ärenden granskats och slutsatserna är alarmerande. RFSL har identifierat att Migrationsverket och migrationsdomstolen använder otillåtna krav för att pröva trovärdigheten i den asylsökandes läggning eller identitet. Detta bryter mot svensk rätt, UNHCR:s riktlinjer och EU-rätten. Rapporten visar att människor utvisas för att de använder fel terminologi eller att de inte skulle utsättas för någon fara om de är diskreta med sin läggning i sitt hemland.
Som om detta inte vore rättsosäkert nog, gör rapporten tydligt att olika handläggare gör olika bedömningar av identiska fall och förutsätter att du fritt och öppet ska kunna prata om din resa och din läggning, vilket av uppenbara skäl kan vara svårt för någon som levt med uttalade hot under hela sitt liv.
Att få sin asylansökan rättssäkert prövad är en grundläggande mänsklig rättighet. RFSL:s rapport hänvisar till forskning från Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och andra EU-länder som visar att användandet av stereotypa föreställningar som finns i svensk asylprövning inte är unik för Sverige utan är utbredd även i EU.
Jämlikhet och antidiskriminering tillhör EU:s grundläggande värderingar och uttrycks redan i den andra artikeln i fördraget. Kommissionen, EU-parlamentet och medlemsländerna måste aktivt arbeta med att skydda dessa rättigheter och se till att principerna om likabehandling och jämlikhet gäller för alla.
När EU-kommissionen för några veckor sedan presenterade EU:s första hbtqi-strategi var det på många sätt glädjande läsning. Strategin är i sig ett hårt slag mot mörkerkrafterna i EU. När hbtq-fria zoner täcker en tredjedel av Polens yta och när Ungerns Viktor Orbán inskränker transpersoners rättigheter visar kommissionen med denna strategi att man står upp för våra grundläggande värderingar. Det är mycket välkommet. Som beskyddare av fördragen är det dessutom kommissionens plikt.
Men trots att strategin på många sätt är lovande saknar den konkreta, skarpa förslag som förbättrar situationen för hbtqi-personer på flykt. Man talar om utbyte av erfarenheter mellan medlemsländer och att säkerställa skydd inom den nyligen presenterade migrationspakten – men just där är hbtqi-personer på flykt till stor del bortglömda. Kommissionen vill även arbeta för att utforma gemensamma standarder för medlemsländerna för att motverka diskriminering i asylhanteringen, likt den vi ser i RFSL:s rapport. Det är välkommet.
När vi i EU-parlamentet under kommande månader utarbetar våra krav på kommissionens implementering av hbtqi-strategin är detta något vi gröna kommer kämpa för att det ska bli verklighet, obligatoriskt och implementeras i alla medlemsländer.
I september lade EU-kommissionen fram sin asyl- och migrationspakt. Där presenterades förslag om snabbspår för asylhanteringen som syftar till att korta handläggningstiden i asylprocesserna för att undvika överfulla flyktingläger vid EU:s yttre gräns. Ensamkommande barn, familjer med barn under tolv år eller personer som av medicinska skäl är i särskilt behov av stöd undantas dock från snabbspåren.
Några som däremot inte är undantagna från snabbspåren är hbtqi-personer på flykt. Homosexualitet är fortfarande olagligt i 69 länder i världen. I 32 länder finns det morallagar som hindrar hbtqi-personer att öppet prata om sin identitet. I flera länder riskerar hbtqi-personer dödsstraff. En del väljer att fly sina hemländer och vissa tar sig hela vägen till Europa.
Att då tvinga dessa personer in i ett snabbspår för att bevisa sin läggning eller identitet är orimligt. Att vi inte kan förmå oss att hjälpa och erbjuda just dessa särskilt skydd, är djupt skamligt. Hbtqi-personer på flykt är några av världens mest utsatta människor. Att de glöms bort när EU utformar sin nya migrationspolitik är oacceptabelt.
Sverige och EU måste göra mer för att säkerställa rättssäkerheten, en rättvis hantering av asylansökningarna och ett fullvärdigt skydd för hbtqi-personer på flykt. Att utvisa människor till ett liv i hemlighet, utan kärlek, där hot om dödsstraff kan föreligga, är inget annat än omänskligt.
