Sibel Korkmaz disputerade på onsdagen med en avhandling om våld i ungas relationer vid institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Det är den första större studien i sitt slag i Sverige, och den bekräftar att utsattheten skiljer sig åt mellan killar och tjejer, särskilt när det gäller omfattningen av våldet.

– Tjejer rapporterar en högre andel upprepad utsatthet av våld i relationen. Killar rapporterar också våld i relationer, men då handlar det i större utsträckning om vid enstaka tillfällen. Där ser vi den tydligaste könsskillnaden, säger Sibel Korkmaz i ett pressmeddelande.

Och det gäller framför allt det sexuella våldet, konstaterar hon:

– Betydligt fler tjejer rapporterar att de blivit utsatta för våld av sexuell karaktär, jämfört med killar. Tjejer påtalar även hur normer om förväntningar om vad man ”bör ställa upp på” påverkat dem till att inte identifiera det de blivit utsatta för som våld.

Studien visar också att det sexuella våldet, till exempel att bli tvingad eller pressad till kyssar eller samlag, ofta föregås av annat våld. Och det kan gå så långt att ungdomarna ”går med på” att ha sex mot sin vilja för att undvika att våldet ska eskalera ytterligare.

– Strategierna kan vara sådana som tillsynes verkar destruktiva, men som just i stunden innebär ett sätt att skydda sig från våld. Det här måste förstås i sammanhanget av att det är en våldsam relation man lever i, där handlingsutrymmet kan vara begränsat till exempel på grund av hot, säger Sibel Korkmaz.

Vanliga platser för våld är det egna hemmet eller i skolan, ett faktum som varit viktigt för Sibel Korkmaz att kartlägga. Avhandlingen visar till exempel att det inte är ovanligt att gå i samma klass eller skola som sin förövare. Att skolka kan då vara ett sätt att komma undan våldet. Och ofta finns andra vuxna närvarande på platsen där våldet, även grövre sexuellt våld, äger rum.

– Flera vittnar om lärare eller föräldrar som inte ingripit – vuxna som inte agerar trots att de vet att det förekommer våld. Man ska komma ihåg att ungdomarna ofta bor hemma hos sina föräldrar och att de fortfarande går i skolan. Det innebär att vuxna ofta finns i närheten, säger hon.

Sociala medier och den digitala utvecklingen öppnat nya arenor för det psykiska våldet, visar studien. Det kan handla om att partnern utövar kontroll eller kommer med nedsättande kommentarer och är en form av våld som kan fortsätta obemärkt i skolan, även om relationen är avslutad.

– Sociala medier ger nya verktyg att utöva kontroll. Att klippa banden med förövaren är svårt, det kan handla om att få meddelanden på telefonen under lektionstid, vilket är svårt att värja sig mot. Och även om man gör slut och avföljer personen på sociala medier så kan förövaren fortsätta ha kontroll genom konton till offrets kompisar, säger Sibel Korkmaz.

Resultatet av studien är enligt Kormaz något som alla vuxna som möter ungdomar bör ta till sig:

– Föräldrar har stor möjlighet att agera. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar att bedöma ungdomarnas behov av stöd om de får kännedom om situationen. Då handlar det om att skolpersonal känner till hur allvarligt det kan vara, att inte avfärda våld som kärleksgnabb.