– Stil vill att hela systemet med grundläggande behov tas bort och att behovsbedömningen istället utgår från artikel 19 i Funktionsrättskonventionen. Vi håller på att skissa på hur en sådan behovsbedömning skulle kunna se ut, och arbetar för att utredningen som ska se över det statliga huvudmannaskapet också ska utreda detta, säger Jonas Franksson i ett pressmeddelande.

Han anser att den nu färdiga utredningen om stärkt rätt till personlig assistans har varit ovanligt framåtsyftande och lyfter fram utredaren Fredrik Malmbergs lyhördhet för experterna i utredningen. Syftet med förslagen är att komma till rätta med att många kastats ut ur assistansen på grund av alla förändringar de senaste åren. 
 
Enligt Stil ger förslagen 2 000 fler personer rätt till personlig assistans, jämfört med idag, varav många barn.

– Det är glädjande att förslagen kommer att leda till att fler personer får rätt till personlig assistans. Det gäller framförallt de som har fått nedskärningar efter den ändrade rättspraxisen för det femte grundläggande behovet ”särskild kunskap”, säger Franksson.

En bred tolkning av föräldrars ansvar gör att många barn idag nekas assistans. Utredningen vill begränsa det generella ansvar genom ett schablonavdrag. Stil kritisera dock att avdrag ska göras för barn över 12 år.

– Från 12 års ålder blir föräldraransvaret mer coachande. Det är viktigt under de år man går från barn till vuxen. Man ska ha rätt till att få ha fysisk distans till sina föräldrar och inte vara hänvisade till att behöva hjälp av dem under en viss tid av dagen. Vi vet att ett sådant avdrag görs för en del större barn redan idag, medan andra inte får något avdrag alls och för dessa barn leder utredningens förslag till en försämring, konstaterar Jonas Franksson.