Den här våren har jag många gånger varit frustrerad och arg över hur djur behandlas inom jordbruket i EU. Gång på gång, under det senaste året har det avslöjats fruktansvärda exempel där djur plågas under uppfödning, transporter eller slakt.

Nyligen kunde vi läsa Aftonbladets senaste avslöjande om hur levande kycklingar skållas på en av Kronfågels anläggningar. Djurplågeriet där har tydligen pågått en längre tid. Anställda har larmat men vidrigheterna har ändå fått fortgå.

I Sverige har vi hårdare regler än många andra länder för djurskydd, men trots detta sker uppenbarligen storskaligt djurplågeri i vårt land. Vi är dessutom inte bäst i klassen på alla områden längre, något som framgår med önskad tydlighet av detta avslöjande men industrin i stort lämnar mycket att önska. En genomsnittlig kycklinggård i Sverige har över 100 000 kycklingar som får trängas, medan genomsnittet i EU är 40 000 kycklingar per gård.

För den som väljer att äta kött men samtidigt vill värna djurvälfärd är det numera snudd på omöjligt att göra medvetna val i butiken.

Avslöjandet om Kronfågels djurplågeri är tyvärr bara ett i raden av hårresande reportage från en industri där det just nu är mycket svårt att lita på certifieringar och vackra ord om respekt för djurvälfärd.  Tidigare i år avslöjade Uppdrag granskning och TV4, hur det kan gå till på Kravcertifierade gårdar och slakterier.

Smygfilmat material visar hur grisar sparkas i ansiktet och torteras med kedjor. När kontrollanterna sedan är på plats sköts plötsligt allt enligt protokollet. Certifieringen drogs snabbt in efter avslöjandet, men frågan är hur konsumenter kan lita på att något liknande inte sker igen?

För den som väljer att äta kött men samtidigt vill värna djurvälfärd är det numera snudd på omöjligt att göra medvetna val i butiken. Det finns inget sätt att utesluta att exempelvis kycklingar eller grisar inte har utsatts för plågeri, eller ren tortyr, under sin levnad.

Kameraövervakning på slakterier är en metod för att komma åt delar av djurplågeriet. Denna metod tillämpas i bland annat Storbritannien, Nederländerna och Norge. Jag anser att vi behöver utbyta erfarenheter med dessa länder för att lära oss hur de arbetar. För det är uppenbart att detta är något vi behöver överväga också i Sverige och i alla övriga EU-länder.

Ingen enskild åtgärd kommer ensam att göra skillnad för att få stopp på fusket och plågeriet inom köttindustrin.

I Europa finns ett utbrett fusk i samband med djurtransporter. Både transporter inom EU och från EU till tredje land. Som medlem i Europaparlamentets särskilda utredningsutskott för djurtransporter arbetar jag för att skärpa reglerna. Bland annat att den slutliga målsättningen måste vara att sluta transportera levande djur. Normen ska istället vara att det är köttet som transporteras.

I väntan på att få gehör för detta måste rådande regelverk förbättras och många resor med djur helt upphöra. För att få en bättre djurvälfärd måste alla politiska nivåer reagera. Det är dags för ett större offentligt samtal om hur vi behandlar djur inom Sverige och EU. Det är uppenbart att de lagar och regler vi har idag inte räcker för att skydda djuren.

Ingen enskild åtgärd kommer ensam att göra skillnad för att få stopp på fusket och plågeriet inom köttindustrin. Vi behöver göra ett omtag från grunden och förändra vår syn på hur djuruppfödning får gå till. Vårt samhälles anständighet avgörs av hur väl vi behandlar de mest värnlösa. Inget djur ska behöva plågas när det är i en människas omvårdnad.

Jytte Guteland är EU-parlamentariker för Socialdemokraterna och återkommande EU-krönikör i Fempers nyheter.