I veckan kom besked att Svenska kyrkan officiellt ska be det samiska folket om ursäkt för historiska övergrepp. Detta sker fem år efter att Svenska kyrkan gav ut vitboken De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna: En vetenskaplig antologi om historiska övergrepp som kyrkan begått mot samerna.

– Vi måste kännas vid den mörka historien, även om det gör ont. När vi har svikit det samiska folket, har vi också svikit oss själva och Gud. Ett viktigt steg framåt har nu tagits när kyrkostyrelsen förbereder en offentlig ursäkt, efter att Samiska rådet i Svenska kyrkan har uttryckt att sannings- och försoningsprocessen kommit till den punkt där det är lämpligt för Svenska kyrkan att uttala en ursäkt, säger ärkebiskop Antje Jackelén i ett uttalande.

Ursäkten ska följas av åtaganden som en del av försoningsprocessen. Dessa åtaganden ska utarbetas under de kommande tio åren.

Liz-Marie Nilsen, som sitter i styrelsen för den samiska riksorganisationen Same Ätnam (bildad 1945), kommenterar uppgiften om att Svenska kyrkan kommer med en officiell ursäkt såhär:

– Vi ser ursäkten som starten på en process, där det viktigaste är att den följs av konkreta handlingar. Det finns inga alternativ till handling.

– Den samiska andligheten måste få ta plats i den svenska kyrkan, säger hon.

Markfrågan brännhet

Den samiska andligheten är nära besläktad med naturen och har ett holistiskt perspektiv. Den tar sig bland annat uttryck genom jojk och användning av en traditionell trumma.

Men det stannar inte där. Även markfrågan är brännande het. Svenska kyrkan äger stora markområden i norr, av vilka en stor del tillhör Sápmi.

Såhär skriver Svenska kyrkan på sin hemsida:

”Kyrkan tog i äldre tid över stora s k lappskatteland från samerna under oklara former. Marken blev grunden för dagens prästlönefastigheter, där avkastningen går till prästernas löner.”

Sammantaget är Svenska kyrkan Sveriges femte största skogsägare med cirka 400 000 hektar produktiv skogsmark, och landets största enskilda jordägare med 50 000 hektar jordbruksmark.

– Det byggdes också kyrkor på för samerna heliga platser, som en medveten strategi, säger Liz-Marie Nilsen och tillägger att det måste Svenska kyrkan också ta itu med och hantera.

– Framöver är det mycket viktigt hur kyrkan väljer att förvalta skogen och marken, säger Liz-Marie Nilsen.

Enligt Nilsen räcker det inte att blicka bakåt och fastna i de övergrepp som en gång begåtts, utan det är dags för både Svenska kyrkan och staten att göra något slags avkall. Att ge samerna del av det de en gång fråntagits.

Aktiv okunskap

Men det är en lång väg. Kunskap om Sveriges koloniala historia i Sápmi är numera utbredd bland samerna, men fortfarande inte hos majoritetsbefolkningen. Det har gjort att samerna känner till sina rättigheter och ställer krav utifrån dem i mötet med stat och samhälle. Då märker de att kraven nästan tas emot med förvåning.

– Min upplevelse, och jag tror att många samer delar den med mig, är att det finns en stor okunskap hos representanter för svenska myndigheter och departement om samernas historia, säger Liz-Marie Nilsen.

Hon tillägger:

– Vid varje tillfälle, och jag minns inga undantag, tvingas man ikläda sig rollen som historielärare och gå igenom samernas historia inför en häpnad skara. När man kommer till det ärende man egentligen är där för att lyfta och diskutera har mötestiden runnit ut.

På så vis förvandlas okunskapen till en härskarteknik, där föreläsningar om en del av svensk historia och kultur upptar tid som egentligen avsatts för andra frågor.

Okunskapen gör också att analysen av nutiden och bilden av vad för handlingar som krävs för att förbättra relationen mellan Svenska kyrkan och staten och samerna oftast skiljer sig åt.

Den officiella ursäkten kommer att framföras vid två tillfällen: dels vid kyrkomötets högtidsgudstjänst den 24 november i Uppsala domkyrka, dels vid den planerade konferensen Ságastallamat 2 i Luleå den 21-23 oktober 2022.