Den 27 mars publicerades ett upprop mot rasismen inom svensk sjukvård på Expressens debattsida. Det var i samband med att rättegången i ett uppmärksammat diskrimineringsmål mot Västra Götalandsregionen avslutats. Fallet gäller en stroke som kallades ”kulturell svimning”. Detta av en ambulanssjuksköterska som bedömde att en svårt sjuk man, en läkare med sudanskt ursprung, spelade medvetslös när han i själva verket drabbats av hjärnblödning.

Det ledde till att vården dröjde, mannen fick svåra skador och avled senare. Regionen fälldes för diskriminering, men Diskrimineringsombudsmannen (DO) har överklagat och kräver ett högre skadestånd för att visa på allvaret i hur mannen bemöttes.

I uppropet kräver över 1 000 läkare att patientnämnden och IVO inför diskriminering som särskilt tillsynsområde, att vårdprogram och fortbildning för vårdpersonal utbildar om rasism och att vårdgivare ska ha verkningsfulla handlingsplaner för att hantera rasism på arbetsplatsen. De kräver även ökade anslag till forskning om rasism inom vården.

Konsekvenser på jobbet

I senaste numret av medlemstidningen Karolina ställer sig Kvinnliga läkares förening (KLF) bakom uppropet och dess krav. De skriver bland annat:

”Vittnesmålen om rasism i svensk sjukvård är många och väldokumenterade. Patienter far illa på grund av sin hudfärg. Läkare utsätts för rasism av både patienter och kollegor. Patienter väljer bort läkare på grund av deras namn eller utseende. Uppropet springer ur rasismens såväl historiska som nutida konsekvenser för vårdpersonal och patienter. Vittnesmålen är många om undvikbara dödsfall och onödigt lidande, inte minst de dagliga händelserna vår kollega Stina Lundgren Soldan delade med sig av under årets vårmöte med tema ’rasism på jobbet’. För att reparera läkares arbetsmiljö och ge jämlik vård till våra patienter behöver förändring på många plan ske.”

Tidningens tema rasism på jobbet innehåller ett referat av vårmötet, ett reportage om AT-rekryteringen, en redogörelse för forskning från Umeå universitet om rasism på läkarprogrammet av Emelie Kristoffersson, en artikel om vägen framåt för läkarprogrammet av Kalyani Mudigonda och ett reportage om rasism riktat mot östasiater av Natte Hillerberg. Dessutom reflekterar Kaberi Mitra, initiativtagare till uppropet mot rasism, över vad som hänt – och inte hänt – sedan det publicerades.

Just den texten vill Agnes Andreason, chefredaktör för Karolina och ST-läkare i allmänmedicin, gärna framhålla för att den ”lyfter helheten på ett väldigt fint sätt och belyser frågan från både patienters, vårdpersonals och studenters perspektiv”.

– Våra medlemsmöten är dels ett utbildningstillfälle och dels ett forum för kvinnliga läkare att dela erfarenheter. Vi har under många år diskuterat hur vi ska få fler rasifierade personer engagerade i styrelsearbete och på medlemsmöten, berättar Andreason.

Vill inte upprepa misstag

Hon konstaterar att läkarkårens mångfald oftast inte återspeglas i representationen på föreningens möten, eller i styrelsen:

– Den nuvarande styrelsen är överens om att vi måste ha ett intersektionellt perspektiv i allt vårt arbete och där ingår att se vithet som ett privilegium men vi behöver också personer med erfarenheter av rasism. Vi kan intellektualisera begrepp och teoretisera kring maktstrukturer men i grund och botten kan detta inte ersättas med erfarenheter från verkliga livet. Under läkarnas #metoo-upprop, #utantystnadsplikt, borde vi ha tagit vara på dessa erfarenheter bättre och detta misstag vill vi inte göra om. 
 
Agnes Andreason berättar att kolleger har reagerat väldigt uppmuntrande på sociala medier. Bland annat har nystartade föreningen Läkare mot rasism, som bildades efter vårens upprop, liksom andra antirasistiska konton, delat numret.

Och Andreasson utlovar fortsatt engagemang framöver:

– Kvinnliga läkares förening kommer fortsatt att arbeta outtröttligt med våra kärnfrågor: Jämställda arbetsvillkor för kvinnliga läkare och jämställd tillgång till hälsa och vård med ett tydligt intersektionellt perspektiv. Min förhoppning är också att KLF kommer att vara en trygg plats för alla kvinnor oavsett bakgrund och hudfärg.

Den ideella organisationen PRE bedriver forskning om prostitution, pornografi och trafficking, samt opinionsbildar för alternativ och vård till kvinnor i prostitution. PRE erbjuder även utbildning och konsultation till forskare, överlevande, allmänhet och beslutsfattare, med målet att avskaffa prostitution. I förra veckan presenterade de en studie

105 kvinnor och män med erfarenhet av den svenska sexindustrin intervjuades i den treåriga studie som USA-baserade ideella organisationen PRE publicerade förra veckan. 81 procent av dem har diagnosticerats med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Siffran sticker ut, konstaterar PRE, som i jämförelse lyfter fram att 29 procent av amerikanska krigsveteraner som deltagit i Irak-kriget fått diagnosen någon gång under sitt liv.

Andelen i studien som utsatts för våldtäkt inom svensk sexindustri är också hög, 84 procent. Förövarna uppges vara sexköpare, pojkvänner, hallickar, pornografiproducenter, porrskådespelare, porregissörer och porrkonsumenter.

Av studien framgår även att:

• 50 procent av respondenterna identifierar sig som svenskar, den andra hälften som invandrare eller med ”multietnisk kulturell bakgrund”.

• En tredjedel av dem som inte identifierade sig som etniskt svenska har upplevt rasistiska verbala kränkningar relaterade till deras hudfärg, kulturella eller religiösa bakgrund.

• 80 procent av all prostitution skedde i privata hem, hotell eller vid privata fester.

• 64 procent uppger att de har filmats eller fotograferats i prostitution utan att de har givit sitt samtycke till det.

• Bland de som medverkat i produktion av pornografi uppger 71 procent att de har tvingats att utföra sexuella handlingar de inte velat utföra.

• 27 procent har hindrats från att använda kondom under pornografiproduktion.

• Hälften av respondenterna har ägnat sig åt ”transaktionssex” eller ”överlevnadssex”, vilket enligt PRE återspeglar deras fattigdom och brist på alternativ.

Någon tydlig skillnad mellan hur man annonserar för pornografi eller sexköp finns inte, uppger de medverkande i studien.