Krönika

Nyheten som borde ha omkullkastat alla dagordningar

Gudrun Schyman.

En läckt rapport från FN:s klimatpanel varnar för att om den globala uppvärmningen inte snabbt begränsas, blir den negativa påverkan på planeten bestående. Gudrun Schyman om behovet av massiva satsningar på allt det hållbara.

”Vi måste omdefiniera vårt sätt att leva och konsumera.”

Citatet kommer från det utkast till rapport som FN:s klimatpanel arbetar med.

Vi lever i turbulenta tider. Men den nyhet som borde omkullkastat alla våra dagordningar, både privata och politiska, kom i skymundan. Regeringskrisen toppar allt och på andraplats kommer väl fotbollen. Eller?

Det är självklart att det politiska spelet om regeringsmakten är intressant och viktigt. Och frågan om hyrorna är verkligen ingen obetydlig fråga. Tvärtom, att ha en egen bostad är centralt för alla personer. Det vet vi. Det är till och med så avgörande att det är inskrivet i grundlagen. 

”… det allmänna (ska) trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa”, står det i regeringsformen.

...det finns en annan fråga som borde ha toppat alla medier. Den om klimatläget.

Jag tycker det är självklart att det ska finnas hyreslägenheter med hyror som ”vanligt folk” har råd att betala och det är lika självklart att staten ska vara med och finansiera. Precis som med annan välfärd. Dessutom tycker jag att Vänsterpartiet gör helt rätt som håller fast vid sina löften om att inte gå med på marknadshyror. Och jag tycker Nooshi Dadgostar gör en strålande insats. Riktigt vad det slutar vet jag inte när jag skriver detta men så här långt har Vänsterpartiet verkligen stärkt sin position.

Men – det finns en annan fråga som borde ha toppat alla medier. Den om klimatläget. Onsdagen den 23 juni 2020 skrev media om den läckta rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC. En rapport som kallas ”den mest uttömmande vetenskapliga genomgången hittills”.   

Den slutgiltiga rapporten ska bli klar nästa år, men i utkastet, som nyhetsbyrån AFP fått tillgång till, varnas det för att om uppvärmningen inte snabbt begränsas, blir den negativa påverkan på planeten bestående. Det står också att påverkan på oss människor blir stor, sker snart och att många förändringar till följd av den globala uppvärmningen redan har skett och går inte att reparera.

Här är några av slutsatserna i rapporten:

• Klimatförändringarna har redan minskat skördarna med upp till 10 procent. År 2050 kan 80 miljoner människor riskera svält och hundratusentals miljoner riskerar undernäring. 

• Mellan 2015 och 2019 behövde 166 miljoner människor, främst i Afrika och Centralamerika, humanitär hjälp till följd av klimatrelaterad plötslig brist på mat.

• Trots en positiv socioekonomisk utveckling kommer nära 10 miljoner fler barn bli undernärda och hindrade i sin utveckling år 2050 på grund av en livslång exponering av hälsorisker orsakade av klimatförändringar.

• Den globala uppvärmningen gör att de geografiska områden som drabbas av insektsburna sjukdomar, som malaria och denguefeber, växer och blir fler.

• Ökande temperatur kommer att påverka människors fysiska möjligheter att arbeta. Asiens södra delar, delar av Afrika och delar av Central- och Sydamerika kommer att förlora upp till 250 arbetsdagar om året år 2100.

Man skriver i rapporten att det är de fattigaste och mest sårbara länderna som kommer att drabbas värst men att även industriländer kommer att möta ökande hot från extrem hetta, vattenbrist och höjda havsnivåer. Beslut om att motverka växthuseffekten och att arbeta för en hållbar utveckling kan ha en viss inverkan, men mycket av den skadliga inverkan på hälsa, utveckling och natur är oundviklig.

Det är alltså nu vi måste samlas. Bordlägga alla bråk. Dra ett streck över gamla oförrätter. Samlas.

Det står också att extrema väderhändelser orsakade av den globala uppvärmningen ökar bristen på land, färskvatten och minskar antalet djurarter i havet. Utrotningstakten är mer än 1 000 gånger högre än för 70 år sedan. 

Och det står att kuststäder får bära bördan av höjda temperaturer och höjda havsnivåer. 2050 kommer hundratals miljoner människor att drabbas av vattenbrist, rapporterar TT.

Slutsatsen i rapporten är att ”vi behöver en transformation. Genomgripande förändringar på processer och beteenden på alla nivåer: på individnivå, samhällsnivå, i näringslivet, våra institutioner och regeringar [—] Vi måste omdefiniera vårt sätt att leva och konsumera”.

Det är alltså nu vi måste samlas. Bordlägga alla bråk. Dra ett streck över gamla oförrätter. Samlas. Genomföra massiva satsningar på allt det hållbara. Använda all kraft och alla resurser till det som kan ge räddning. Det är en fråga om överlevnad. Det är ett val att agera. Och det är ett val att låta bli.

Gudrun Schyman är frilansfeminist, ledamot i Simrishamns kommunfullmäktige för Feministiskt initiativ, och återkommande krönikör i Fempers nyheter.

Krönika

Livets kvinnofälla är att skaffa barn

De som skattar sig själva som mest lyckliga i Sverige är barnfria samboende par. Där är mer än hälften ”mycket nöjda med livet”, jämfört med fyra av tio samboende med hemmaboende barn. Det konstaterar Lina Stenberg som räknat sig igenom varför födelsetalen är de lägsta på många år.

Svenskarna blir allt färre. Enligt nya siffror från SCB har vi inte fött så här få barn sedan 2003. När invandringen samtidigt minskar och regeringen hittar på nya sätt att kunna utvisa utlandsfödda, ser framtiden rätt mörk ut.
Egentligen är dock ett minskat antal invånare inte ett problem i sig.

Det bekymmersamma är att befolkningspyramiden blir allt mer skev, när en stor andel äldre ska försörjas av en minskad andel arbetsföra. Frågan är om det ens är hållbart om när SD får igenom sin anti-invandringspolitik.
Landets hopp ligger därför på kvinnor och män i barnafödande ålder. Eller, det stämmer inte riktigt. Ansvaret, kravet, ligger på kvinnorna.

Kvinnorna som redan är i spagat för att de ska uppfylla alla övriga krav som åligger dem. Nej, något stämmer inte, så varför försöker vi inte ens ta reda på vad som är fel?

När ett samhälle står inför utmaningar som våra, då skulle man kunna tro att det tas krafttag från politiken. Att det görs undersökningar om varför allt färre vill skaffa barn. Att man tar sig en funderare på varför de kvinnor som föder barn blir allt äldre. Bara sedan 2000 har snittåldern för en förstföderska ökat från 28 till drygt 30 år. Och kurvan pekar uppåt.

En ledtråd finns i en undersökning från SCB som visar att de som skattar sig själva som mest lyckliga i Sverige är barnfria samboende par. Där är mer än hälften ”mycket nöjda med livet”, jämfört med fyra av tio samboende med hemmaboende barn.

Och det är inte särskilt konstigt. I samma undersökning svarar de barnfria att de är mer nöjda både med sin ekonomi och med sin fritid, jämfört med både samboende och ensamstående med barn.

Att ha barn kostar pengar och att ha barn tar tid. Detta vet vi, och det borde ge nycklarna till politikerna om vilka lösningar som krävs. Vi vet också att barnafödandet påverkar kvinnor mer än män. Redan när kvinnor flyttar ihop med en man minskar deras inkomster, visar en undersökning från Saco, samtidigt som männens inkomster ökar. Sedan bara fortsätter det.

”Att bo med en man och att skaffa barn är de största nedköpen en kvinna kan göra både ekonomiskt och hälsomässigt. Det är den största kvinnofällan.”

För så fort första barnet föds ökar inkomstskillnaderna ännu mer. TCO visar att lönegapet mellan kvinnor och män fördubblas inom sex år efter den förlossningen.

Och när kvinnor i snitt tar sju av tio betalda föräldradagar, liksom en majoritet av obetald föräldraledighet och barnens vab, belönas män i allt högre inkomster oavsett om de har barn eller inte. Att kvinnor sedan utför sex timmar mer obetalt hemarbete och har dubbelt så höga sjukpenningtal som männen är bara grädde på moset.

En brittisk studie visar att de allra lyckligaste är män som bor ihop med en kvinna, och att de näst lyckligaste är kvinnor som bor utan män. Intressant, men inte så konstigt. För män som är samboende får mer fritid än om de bott själva medan ensamstående kvinnor får mer tid över när de inte behöver serva en man.

Annorlunda formulerat: Att bo med en man och att skaffa barn är de största nedköpen en kvinna kan göra både ekonomiskt och hälsomässigt. Det är den största kvinnofällan

Och med detta framför ögonen, varför ska unga kvinnor vilja skaffa barn? För svaret kan så klart inte vara att skuldbelägga de tjejer som gör andra val för att bli så lyckliga och må så bra som möjligt.

Nej, det måste vara samhället – politikerna – som tar ansvar för att underlätta livet för de som vill skaffa barn. Och särskilt måste man se till de unga kvinnor som i dag gör en förlustaffär på att ens överväga familj. 

Lina Stenberg, skribent och författare

Krönika

Regeringen vill välta omkull skyddade boenden

Maj Karlsson, socialpolitisk talesperson (V).

”I praktiken kan det i värsta fall innebära att våldsutsatta kvinnor tvingas lämna kvar sitt eller sina barn med en våldsam man.” Maj Karlsson (V) om riskerna med regeringens nya lagförslag om skyddat boende. 

Regeringen har nu valt att lägga fram lagförslaget ”Ett fönster av möjligheter – stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende”. Själva grundtanken med förslaget är precis som det låter att barns rättigheter ska stärkas vilket är helt nödvändigt. Problemet är att det här är en stor och omfattande reform, med många falluckor, som kan få långtgående konsekvenser för arbetet mot mäns våld mot kvinnor.  

Det går inte att tolka regeringens förslag på något annat sätt än att de vill välta omkull hur skyddade boenden fungerar i Sverige idag. De vill bland annat att barn ska ges en individuell placering av socialtjänsten när mamman kommer till ett skyddat boende. I teorin kan det låta bra, men i praktiken kan det i värsta fall innebära att våldsutsatta kvinnor tvingas lämna kvar sitt eller sina barn med en våldsam man. Då vi vet att kvinnor inte söker stöd om det finns minsta risk att förlora sina barn, kommer konsekvensen bli att färre kvinnor vågar fly från våldsamma män.  

Lagförslaget skulle också innebära att privata och oseriösa aktörer ges ökade möjligheter att göra vinst på våldsutsatta kvinnor. Förslaget följer med andra ord den cyniska privatisering som pågår i välfärden, kunskap om kvinnors utsatthet som byggts upp över lång tid ska ersätts av vinstdrivande privata bolag. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, menar att många av Sveriges kvinnojourer kommer tvingas lägga ner sina skyddade boenden om förslagen blir verklighet.

”Genom en enkel sökning i regeringens 480 sidor långa förslag ger ”könsbaserat våld” endast en träff, just i referens till Sveriges Kvinnoorganisationers kritik. ”

Regeringen menar att tillståndsplikten för skyddade boenden som de förslår är ett redskap för att hindra välfärdskriminalitet. Tyvärr har det visat sig att kravet på tillstånd (exempelvis för HVB-hem) inte enskilt är tillräckligt för att hålla kriminella borta. De räds inte extra administration så länge de kan plocka ut vinst på skattepengar.

Dessutom har skarp kritik riktats från flera andra kvinnorättsorganisationer då de anser att förslagen är skrivbordsprodukter som har avkönat den verklighet som råder där kvinnor flyr från våldsamma män. Sveriges Kvinnoorganisationer skriver i sitt remissvar till regeringen att förslagen ”saknar en förståelse för våldets könade natur […] vilket osynliggör så väl förövaren som brottsoffret och får våldet att framstå som könsblint och ömsesidigt.”

Genom en enkel sökning i regeringens 480 sidor långa förslag ger ”könsbaserat våld” endast en träff, just i referens till Sveriges Kvinnoorganisationers kritik. Regeringens och Sverigedemokraternas okunskap om mäns våld mot kvinnor är direkt farlig.

Vänsterpartiet är mycket angelägna att stärka barns rättigheter i skyddade boenden, men om kvinnor inte vågar söka hjälp är barnen väldigt farligt ute. Vi föreslår därför istället att stödet för barn som följer med sin mamma till ett skyddat boende ska stärkas utan risk för att barnet blir placerat med den våldsamme mannen eller att mamman inte vågar fly. Det är också viktigt att se till att de ideella kvinnojourernas kunskap och erfarenhet tas till vara. Vi ska ha en välfärd som skyddar våldsutsatta kvinnor och barn med målet att bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Maj Karlsson, socialpolitisk talesperson (V)

Krönika

Svensk samtyckeslagstiftning behövs i hela Europa

Ett starkt lagpaket i EU som inkluderar samtyckeslag handlar om att rädda liv. Just nu är Europa en osäker plats för hälften av befolkningen endast på grund av att vi är födda med ett visst kön. Nu är det dags att gå från ord till handling för EU:s medlemsstater, skriver Evin Incir.

I lördags, den 25 november, uppmärksammades den internationella dagen för att stoppa våld mot kvinnor. Det borde vara en tid för att fira framsteg men istället konfronteras vi med en brutal sanning: våldet härjar vidare i vårt samhälle. Trots åren som gått och de förändringar vi har sett, fortsätter mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer att förekomma i alla samhällsskikt. Det är en verklighet som vi inte längre kan blunda för.

Oavsett var i världen kvinnor och flickor befinner sig påminner vittnesmålen om varandra. Ropen på hjälp har ekat länge nog nu därför är responsen från våra 27 medlemsstater skamlig.

År 2021 mördades cirka 81 000 kvinnor och flickor globalt sett med avsikt.
Mer än hälften av dem mördades till följd av våld i hemmet.
Mer än 60 procent av alla kvinnor har upplevt någon form av våld via sin telefon eller online.
Var tredje kvinna över 15 år i EU är överlevare av fysiskt eller sexuellt våld.

Det här är inte bara siffror. Bakom varje siffra finns en person, en kvinna, en flicka, en mamma, en dotter, en sjuksköterska, en läkare, till och med en lagstiftare. Ingen plats är säker, hem, skolor, arbetsplatser, torg, gator eller sociala medieplattformar. Kvinnor och flickor fortsätter att användas som slagpåsar och skjuttavlor av män.

Tillsammans med min medförhandlare Frances Fitzgerald, kämpar jag för att få våra 27 medlemsländer att inse behovet av ett kraftfullt lagpaket mot detta avskyvärda våld. Förhandlingarna med spanska EU-ordförandeskapet pågår för fullt. I nästa vecka äger de fjärde politiska förhandlingarna rum. Tills dess gör vi allt vi kan för att få medlemsstaterna att inse vikten av att införa en samtyckeslag i lagpaketet. Allt annat vore en skam.

Året är 2023, och de flesta medlemsländer vägrar fortfarande att inkludera den avgörande samtyckeslagstiftningen i paketet. Även Sverige var negativa till inkluderingen fram tills för mindre än en månad sedan. Alla kvinnor i EU borde få samma upprättelse som kvinnor i vårt land har haft sedan 2018.

Sedan Sverige införde lagstiftningen 2018, med hjälp av kvinnoorganisationer som Fatta och under den socialdemokratiskt ledda regeringen, har straffen skjutit i höjden med över 75 procent. Det är tydligt: åtgärder kan göra en kraftig skillnad.

Två av de största länderna i Europa sitter just nu på det avgörande beslutet. Det är förkastligt att regeringar som i Frankrike och Tyskland ännu inte förstår att bara ett ”ja” är ett ”ja” och allt annat är ett nej. Det är en grundläggande sanning som inte längre kan ignoreras.

De båda männen som just nu är ansvariga för besluten där, i Frankrike, president Emmanuel Macron och i Tyskland, justitieminister Marco Buschmann, måste börja förstå att ett starkt lagpaket som inkluderar samtyckeslag handlar om att rädda liv.

Just nu är Europa en osäker plats för hälften av befolkningen endast på grund av att vi är födda med ett visst kön. Nu är det dags att gå från ord till handling.

Evin Incir (S), Europaparlamentariker och chefsförhandlare för EU:s lagpaket att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer