Nyheter

Drömmen som blev verklighet – ny grundlag på gång i Chile

”Vi går tillsammans med vårt folk och vår historia för att öppna stängslen som påtvingats oss.

På söndagen valdes mapucheledaren Elisa Loncón till ordförande för den konstituerande församling. Dagen därpå skulle det historiska arbetet med en ny demokratisk grundlag ha inletts, men regeringen hade inte säkerställt att lokalerna var coronasäkrade.

1992 ställdes 144 personer från mapuchefolket inför rätta i Chile på grund av wenufoye-flaggan. Samma flagga har varit ett starkt inslag under den sociala revolt som inleddes 18 oktober 2019. Ett av huvudkraven för protesterna är en ny, demokratisk grundlag, att ersätta den som infördes under militärdiktaturen (1973-1990).

I oktober 2020 hölls en folkomröstning där 78 procent av väljarna röstade för. Chiles konservativa president Sebastián Piñera motsatte sig tanken på en ny grundlag men erkände sig besegrad efter folkomröstningen. Senast 2022 ska en ny folkomröstning hållas om den nya grundlagen.

I slutet av maj utsågs 155 medborgare, 77 kvinnor och 78 män, via direktval att ingå i den konstituerande församling som ska utarbeta lagförslaget. De representerar olika politiska, sociala, kulturella och etniska grupper, och majoriteten tilhör inget politiskt parti.

De oberoende kandidaternas framgång har kallats den slutgiltiga bekräftelsen på representativitetskrisen hos de traditionella chilenska partierna. 53 av ledamöterna från partier hör till oppositionen och 37 till högern. 17 platser är reserverade för urspungsfolken, varav sju för mapuchefolket, två för aymarafolket, en vardera för kawésqar, rapanui, yagán, quechua, atacemeño, diaguita, colla och chango.

1 300 personer kandiderade, bland dem Elisa Loncón. Sedan de sju mapucheledamöterna mellan sig utsett Loncón att kandidera till ordförandeposten, slöt flera av den konstituerande församlingens olika grupperingar upp bakom henne.

Med 92 av rösterna i ryggen klev hon i söndags upp på podiet och inledde sitt anförande med en hälsning på sitt modersmål mapudungun för att sedan övergå till spanska. Elisa Loncón betonade att styrkan som den konstituerande församlingen anförtrotts omfattar hela det chilenska folket, alla samhällssektorer, alla regioner, alla ursprungsfolk och fortsatte:

– Den här hälsningen är också för den sexuella mångfalden, för kvinnorna som gått emot alla former av dominanssystem. Vi tackar för att vi den här gången kan introducera ett sätt att vara pluralistiska, demokratiska och delta jämlikt. Den här församlingen som jag har fått förtroendet att leda kommer att förvandla Chile till ett pluralistisk interkulturellt Chile som inte kränker kvinnors och omsorgsgivares rättigheter, ett Chile som vårdar moder jord och renar vattnet från alla föroreningar.

– Kära syskon och alla ni som lyssnar: detta är en speciell hälsning till mapuchefolket i Wallmapu. Denna dröm är våra förfäders dröm. Det är drömmen som blev verklighet.

Elisa Loncón var med och designade wenufoye-flaggan 1992 – som en egen symbol för mapuchefolket, men också för avkoloniseringsprocessen 500 år efter att Columbus anlände till det som sedan kolonsieringen kallas Amerika. På sin Facebook-sida har Loncón postat ett videoklipp från en presskonferens där hon betonar att mapucherna inte är emot det chilenska folket utan att det har en viktig roll att spela för att förhindra utplåningen av mapuchefolkets kultur. I inlägget erinrar hon sig tillfället:

”Vi kände sådan orättvisa den morgonen. Men vårt hopp och vår övertygelse var att det chilenska folket skulle uttala sig för ett mer rättvist samhälle och ta ta på sig sin historiska roll. Sedan den 18 oktober har folket talat högt. Åratal av kamp var inte förgäves.”

Mapuchefolket erövrades inte utan förföljdes och deras kamp kriminaliserades av den chilenska staten. Elisa Loncón föddes i mapuchesamhället Lefweluan, Malleco-provinsen, för 58 år sedan. Hennes modersmål är mapudungun och hon talar därutöver spanska och engelska. Hon bär vidare familjens kamp till försvar för mapuchefolket och dess marker, en kamp som bland annat ledde till att farfadern fängslades under diktaturen.

Det var under de åren hon gick i grund- och gymnasieskolan i närområdet. Därefter studerade Loncón till engelskalärare vid Universidad de la frontera i Temuco. Loncón har en magister i lingvistik från Mexiko, doktorerade i humaniora i Nederländerna och litteratur i Chile, och är i dag verksam som akademiker vid två chilenska universitet samt samordnare i Chile för nätverket för den ursprungsbefolkningars rätt till utbildning och till sina språk.

Yrkeslivet har Loncón ägnat åt att rädda ursprungsspråken och det lingvistiska systemet i mapudungun, samt utvecklat undervisningsmetoder och kursplaner. Dessutom har han hon skrivit böcker och akademiska artiklar om ursprungsbefolkningars filosofi och språk, främst mapudungun.

Sedan barndomen har Elisa Loncón varit aktiv i mapuchefolkets föreningsliv, under universitetstiden tillsammans med andra studenter som tillhör ursprungsbefolkningar. Hon engagerade sig också i vänsterrörelser i kampen mot diktaturen, samt i teatern Mapuche Admapu. Elisa Loncón leder nu kampen för kvinnors rättigheter med utgångspunkt i mapuchefilosofin, samt den feministiska och avkoloniserande kampen för kollektiva rättigheter.

När den konstituerande församlingen skulle inleda sitt arbete på måndagen visade det sig att lokalerna var för små och dåligt ventilerade och att lediga lokaler intill i samma byggnad inte kunde kopplas ihop med plenisalen. Därmed fanns ingen möjlighet att upprätthålla pandemirestriktionerna för hur tätt människor får samlas.

Den konstituerande församlingen beslöt att avvakta med arbetet tills förhållandena är godtagbara med tanke på smittskyddet. Det mesta pekar enligt medierapporteringen på att regeringen brustit i sitt ansvar. Elisa Loncón konstaterar att det enligt lag är regeringens ansvar att säkerställa förhållandena. En statssekreterare har hänvisat till oförutsedda tekniska fel, och att planen är nu att ha allt klart så att den historiska demokratiska processen kan inledas på onsdag.