Det var regeringar, filantroper, civilsamhälles- och ungdomsorganisationer, samt företag som på toppmötet åtog sig att intensifiera jämställdhetsarbetet globalt. De goda intentionerna åtföljs av konkreta handlingsförslag samt över 340 miljarder kronor till jämställdheten. Så mycket pengar har aldrig tidigare satsats på konkret jämställdhetsarbete.

Det här löftet att öka takten i jämställdhetsarbetet globalt kommer i ett läge då ojämställdheten ökar och har kastats bakåt avsevärt, framför allt på grund av coronapandemin. Hälsokrisen har generellt orsakat särskilt negativa effekter för flickor och unga kvinnor.

På toppmötet lyftes behoven av att ha ett genustänk i återhämtningsplanerna som alla länder och även multinationella företag och institutioner nu tar fram.

– Generation equality forum markerar ett positivt, historiskt maktskifte och en perspektivförändring. Tillsammans har vi gått ihop från olika samhällssektorer, från söder till norr, för att bli en stark kraft redo att öppna ett nytt jämställdhetskapitel, sade Phumzile Mlambo-Ngcuka, verkställande direktör för UN Women i samband med toppmötet.

Hon tillade:

– Detta kommer att garantera snabbare framsteg för kvinnor och flickor i världen än vi någonsin sett tidigare.

Jämställdhetsarbetet är nu tillsammans med arbetet för klimatet, utbildning och hälsa ett långsiktigt internationellt åtagande. Och pengarna behövs.

Jämställdhetsarbetet, som är koncentrerat kring frågor som rör våld mot kvinnor, ekonomisk rättvisa, digitalisering och kvinnors rätt att delta, klimatförändringar och kön, kvinnors rätt att bestämma över sig själva och sexuella- och reproduktiva rättigheter, är i ett brett utvecklingsbiståndsperspektiv extremt underfinansierat.

Just underfinansieringen har setts som ett stort hinder för att kunna driva på jämställdhetsarbetet, enligt den historiska FN-handlingsplan för kvinnor som antogs i Beijing för 26 år sedan. Men det ska det nu alltså bli ändring på.

UN Women kommer att övervaka arbetet med 5-årsplanen.