Nyheter

Våldet mot kvinnor kostar EU tusentals miljarder varje år

Carlien Scheele, direktör för Eige.

366 miljarder euro, nära fyra tusen miljarder kronor. Så mycket uppskattar EU:s jämställdhetsinstitut Eige att könsrelaterat våld kostar medlemsländerna årligen. Mäns våld mot kvinnor står för merparten, 79 procent av den kostnaden.

Den nya rapporten om det könsrelaterade våldets kostnader inom EU kommer att publiceras i augusti. Eiges generaldirektör Carlien Scheele betonar i ett uttalande gällande rapporten att människors liv, smärta och lidande inte har något pris.

– Att känna till kostnaderna för våld kan likväl hjälpa EU-länder att kanalisera pengar dit de verkligen behövs och där det är mest kostnadseffektivt. Pengarna som spenderas på att stödja offer räcker inte, säger Scheele och konstaterar att skyddade boenden och annat stöd när våldet väl är ett faktum endast utgör 0,4 procent av kostnaderna för könsrelaterat våld.

Våld i nära relationer har ökat dramatiskt under pandemin. Enligt den nya studien från Eige står våldet i nära relationer, som ökade dramatiskt under pandemin, för nära hälften av de uppskattade kostnaderna. Det är de fysiska och emotionella konsekvenserna av våldet som står för den allra största delen av kostnaderna, 56 procent. 21 procent lägger medlemsländerna på straffrättsliga insatser och 14 procent härrör från förlorad ekonomisk produktivitet. I totalsumman på 366 miljarder euro ingår även kostnader för civilrättsliga processer, såsom skilsmässor och vårdnadsvister, bostadsbidrag och beskydd av barn.

– EU-länder behöver investera mer i aktiviteter som förebygger våld mot kvinnor och skyddar offer – detta är både ett moraliskt imperativ och klok ekonomi, fortsätter Scheele.

I studien ingår en översyn av de metoder som idag tillämpas för att beräkna kostnaden för könsrelaterat våld. Tanken är att EU:s medlemsländer ska kunna använda kunskapen i utformningen av egna beräkningar.

För en korrekt uppskattning av kostnaderna behövs detaljerade uppgifter från exempelvis brottsbekämpningen och rättsväsendet, men också enkätstudier. Detta för att få en rimlig bild av antalet offer eftersom våldet underrapporteras. Datainsamling av det slaget är ett krav enligt Istanbulkonventionen som samtliga EU-länder undertecknat och 21 ratificerat.