Än så länge finns inget land som når upp till vad som statistiskt brukar accepteras som jämställt – en andel på minst 40 procent av kvinnor och minst 40 procent män. Med det stora klivet från 31 procent kvinnor som nyhetssubjekt 2015 till 38 procent 2020 närmar sig Sverige raskt denna nivå. Sett till andel reportrar är den redan uppnådd, med 46 procent kvinnor och 54 procent män. Och fler kvinnor än män, 77 procent, är nyhetspresentatörer.

Av den svenska delrapporten Räkna med kvinnor framgår att andelen kvinnor i onlinenyheter är lägre, 34 procent, även om det är en ökning jämfört med 2015 då motsvarande siffra var 28 procent. Och kvinnor utgör fortfarande bara en femtedel, 21 procent, av experterna som kommer till tals. Detta samtidigt som det globala snittet ökade från 19 till 24 procent mellan 2015 och 2020. Vanligast som nyhetssubjekt är politiker i någon form. Av dem är bara 31 procent kvinnor i de svenska nyheterna, trots att kvinnor numer utgör 46 procent av ledamöterna i riksdagen, hälften av ministrarna i regeringen och 43 procent av förtroendevalda i kommuner.

I det nya GEM-indexet som tagits fram av institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet, vägs alla dessa faktorer samman. Där framgår att skillnaderna mellan de nordiska länderna är ganska stora, men att alla i vart fall har närmare till könsbalans (100) än total mansdominans (-100). Och närmast befinner sig just nu Grönland (-15), därefter Sverige (-26).

Den markanta ökningen av kvinnor i det svenska nyhetsflödet har med systematik att göra, enligt Maria Edström, docent vid JMG och svensk samordnare för GMMP samt redaktör för Räkna med kvinnor.

– Äntligen är det fler redaktioner som arbetar systematiskt med vem som kommer till tals. Tidigare år har det bara varit enstaka redaktioner som  haft strategier för ett mer jämställt utbud, och då har det inte räckt för att höja andelen kvinnor i den globala nyhetsstudien. Nu ser vi resultatet av ett bredare arbete, säger Maria Edström.
    
Likväl är experten fortfarande oftast en man.

– Ja, här skulle ju redaktionerna kunna bli mycket bättre. Det är ju bara inom ett fåtal områden i Sverige om ens något, där det inte finns kvinnliga experter. Sverige har heller ingen kvinnlig expertdatabas som en del länder inrättat för att bistå medier och beslutsfattare. Danmark har till exempel sedan 1987 en expertdatabas, påpekar Edström.

Varför presterar digitala nyhetskanaler sämre?

– Ofta är det mer blåljusnyheter på webben, men även här  har ju andelen kvinnor ökat.

Hur kan nyhetsredaktioner använda indexet i sitt jämställdhetsarbete?

– Det är en fördel om redaktioner mäter på samma sätt, så att de kan jämföra sig med varandra och med andra länder. Sedan är ju räknandet bara ett första steg, men ett bra underlag för diskussion.

Vad krävs för att 38 procent kvinnor i nyhetsflödet inte ska bli nya nivån som Sverige stagnerar kring de kommande 20 åren? 

– Fortsatt systematiskt arbete. De redaktioner som jobbat längst med detta ligger närmare 50/50.
 
Josefine Jacobsson, medredaktör för Räkna med kvinnor, ser utvecklingen som ett steg i rätt riktning:

– Nu när jämställdhet är en del av många redaktioners nyhetstänk är nästa steg att se över i vilka roller och situationer kvinnor får komma till tals.

På de svenska journalistutbildningarna är det många gånger lärares och studenters eget intresse av genus och jämställdhet som styr innehållet. Det visar enkäter som genomförts i anslutning till de två senaste upplagorna av Räkna med kvinnor. Senast svarade representanter för 13 av 17 lärosäten som utbildar journalister. Även om samtliga uppger att journalistutbildningen innehåller moment kopplade till genus och jämställdhet, är det ovanligt med systematik och specifika kurser på temat.

– I Räkna med kvinnor 2020 uppmuntrar vi journalistutbildningarna att ta del av den forskning och branschkunskap om medier och jämställdhet som finns tillgänglig. Förhoppningsvis går journalistbranschens ökade fokus på vikten av jämställdhet och mångfald hand i hand med utvecklingen på journalistutbildningarna, säger Josefine Jacobsson.

Även i journalistutbildningarna på global nivå är tillgången på kvalificerad utbildning i jämställdhet och medier ojämn. 

Det är nu sjätte gången som Global media monitoring project (GMMP) presenterar resultatet av sin granskning av jämställdheten i nyhetsflödet som genomförs av volontära krafter vart femte år sedan 1995. Studien genomfördes den 29 september 2020 och omfattade i Sverige elva dagstidningar, sex tv-sändningar, fem radiosändningar och sju nyhetssajter.

För varje granskning deltar fler länder. 2020 medverkade 116 länder i GMMP. Nytillkomna denna gång är bland andra Myanmar, Kambodja och Ryssland, i samarbete med Medieinstitutet Fojo, som fortbildar journalister både i Sverige och internationellt.

Den svenska granskningen genomfördes av Fojo och JMG, som ger ut rapporten Räkna med kvinnor med stöd av Jämställdhetsmyndigheten.

Jörn Svensson-priset är instiftat av Vänsterpartiet och delas årligen ut till enskilda personer eller organisationer som arbetat för hbtq-personers rättigheter i Jörn Svenssons anda. Årets pris tilldelades författaren och journalisten Anna-Maria Sörberg.

Prisutdelningen skedde på Vänsterdagarna i Göteborg där Nooshi Dadgostar delade ut priset.

– Jörn Svensson var en viktig, frihetlig röst under en tid då få eller inga politiker var beredda att stå bakom de här frågorna. Än mindre erkänna den diskriminering och utsatthet som omgav dem. Vi är i en delvis ny och auktoritär tid och HBTQI-rörelsen måste ta nya tag för att göra motstånd, sade Anna-Maria Sörberg i samband med prisutdelningen.

Anna-Maria Sörberg är frilansjournalist och författare. Har skrivit om homonationalism, könskrig, hiv, queera relationer och åldrande. Mellan 1989 och 1999 arbetade hon som frilansreporter och producent för Sveriges Radio och som frilanskorrespondent i New York.

Bland hennes böcker märks Det Sjuka om konsekvenserna av en repressiv svensk hivpolitik, antologin Över regnbågen – röster ur en rörelse som hon var huvudredaktör för och Homonationalism om nya nationalistiska och konservativa vindar i gayvänliga” tider.

Anna-Maria Sörberg grundade Sveriges första queertidskrift ZON med bland andra Elina Grandin och Roger Wilson. Sörberg var också under tre år tidningen Kom Ut:s chefredaktör.”

Ur partistyrelsens motivering:
” Årets pristagare har varit aktiv i flera decennier som journalist och författare, och är känd både i och utanför HBTQI-sammanhang. Hon tar avstamp i HBTQI-perspektiven, men analyserar djupa strömningar och politiska uttryck i våra samhällen som har relevans och bäring långt utanför queer-samhället.

Hon är en del av HBTQI- rörelsen, men samtidigt en av dess mest allvarsamma kritiker. Hon ställer de svåra frågorna och kräver av HBTQI-rörelsen att den aldrig blir medgörlig, inställsam, eller en del av förtryckande maktstrukturer. Genom sin analys av en framväxande homonationalism har hon gått före och på ett avgörande sätt gett oss verktygen att göra motstånd. 

För allt sitt kritiska och reflekterande arbete tilldelas Anna-Maria Sörberg 2023 års Jörn Svensson pris.”

De tre palestinsk-amerikanska studenterna, Tahseen Ali Ahmad, Kinnan Abdalhamid och Hisham Awartani, var ute på en promenad och talade ömsom engelska, ömsom arabiska med varandra, två av dem bar keffiyeh, en palestinasjal. Mannen som anklagas för attacken, Jason Eaton ska ha klivit ner från sin veranda och skjutit de tre studenterna som fortfarande vårdas på sjukhus. Awartini sköts i ryggraden, Ali Ahmad träffades i bröstet och Abdalhamid sköts i en vaden.

På måndagen hölls en ljusmanifestation vid Brown University där Hisham Awartani studerar. Under manifestationen lästes ett uttalande från Awartani upp av en lärare där han tackade för det stora stöd han har fått sedan helgens skjutning. Han menade också att skjutningen är en del av ett större sammanhang:

– Detta hemska brott skedde inte i ett vakuum. Hur mycket jag än uppskattar kärleken från var och en av er som är här i dag är jag bara ett offer i en mycket större konflikt. Hade jag blivit skjuten på Västbanken där jag växte upp hade räddningstjänsten som räddade mitt liv här sannolikt blivit förhindrad av den israeliska armén. Soldaten som hade skjutit mig hade fått gå hem och hade aldrig dömts.

– Alla sådana här försök är fruktansvärda oavsett om det händer här eller i Palestina, säger han i uttalandet, rapporterar NBC News.

”Mycket religiös person”

Jason Eaton åtalades för mordförsök på måndagen. Han nekar till brottet. Han beskriver sig själv som en ”radikal medborgare” på X, tidigare Twitter, på ett konto som nu har låsts, rapporterar Vice. I en arkiverad version av hans konto beskriver han sig som libertarian, men också som pappa och bonde på deltid. Enligt Vice ska han ha raderat flera poster sedan april 2022. Några poster ger uttryck för vaccinmotstånd. Enligt hans mamma Mary Reed sågs de kort innan skjutningen och han ska då inte ha talat om kriget mellan Israel och Hamas. Hon beskriver sin som en ”mycket religiös person”, som har haft problem med sin mentala hälsa tidigare.

Kriget mellan Israel och Hamas har tidigare lett flera våldsdåd i USA, och såväl islamofobi som antisemitism har ökat kraftigt sedan den 7 oktober. Den muslimska organisationen Council on American-Islamic Relations (CAIR) har uppmanat polis att granska huruvida Eatons dåd är ett hatbrott:
– Vi vill uppmana polis att lämna in åtal om hatbrott på delstatlig och federal nivå om bevisen bekräftar att antipalestinsk rasism motiverade denna attack, säger CAIR:s chef Nihad Awad i ett pressmeddelande.

CAIR uppmanar också politiker att ta avstånd från och fördöma ökningen av antimuslimsk och antipalestinsk rasism ”som har lett till hatbrott, diskriminering, och censur som riktas mot alla” ”som vågar stå upp för palestiniers mänskliga rättigheter”.

I mitten av oktober dödades en sexårig palestinsk-amerikansk pojke med 26 knivhugg, och hans mamma skadades allvarligt i en attac. Polis har fastslagit att de attackerades ”på grund av att de är muslimer” och kriget mellan Hamas och Israel. Den misstänkte Joseph Czuba har åtalats för mord, mordförsök och hatbrott.  

De två åtalade var femton år vid mordet på Brianna Ghey men har nu fyllt sexton. Båda nekar till mord och skyller på varandra i rättegången i Manchester i Storbritannien. Tonåringarna, vars identitet hålls hemlig på grund av deras ålder, kallas flicka X och pojke Y i rätten. Flickan är från Warrington och pojken från Leigh.

Genom meddelanden som har kunnat återskapas från flickans mobil framgår de att de båda hade en ”upptagenhet” av ”våld, tortyr och död”, att de diskuterade olika sätt att döda, och om hur de skulle gå till väga.
– Meddelandena visar hur de tillsammans planerade att döda Brianna, just på det sätt som hon faktiskt dödades, säger åklagare Deanna Heer, rapporterar BBC.

”Älskar att titta på tortyrfilmer”

De hade också planer på att mörda fler personer, samt att flickan hade planer på att ta ”troféer” från ett av de tilltänkta offren – ”ett par tänder och ett öga” – och att hon tänkte döda offret, pojke M, med en vass kniv som ”den Sweeney Todd” använder. Hon skriver också till pojke Y att hon ”älskar att titta på tortyrfilmer” på dark web.

I december förra året nämnde flickan X att hon var ”besatt” av en person som hette Brianna, och när hon skickade bilder av Brianna till pojke Y ifrågasatte han hennes könstillhörighet och sade kränkande saker om henne. Den 26 januari hade de en lista på sammanlagt fem personer, inklusive Brianna Ghey, som de planerade att döda. En av dessa var pojke E. I ett meddelande skrev flickan X till pojke Y att om de inte kunde komma åt pojke E nästa dag ”kan vi döda Brianna”. Pojken Y svarade att han ville se om hon skulle ”skrika som en man eller en flicka”.

Höggs 28 gånger

Brianna Ghey höggs med sammanlagt 28 knivhugg i parken Culceth Linear Park i Culceth i Warrington den 11 februari. Hon hittades med ansiktet ner i marken av två hundägare tidig eftermiddag. Enligt åklagare Deanna Heer är det bekräftat att Brianna Ghey dödades med en kniv som pojke Y ägde och som han hade sagt var ”tillräckligt vass” för att döda henne.

Båda de åtalade tonåringarna nekar till att ha deltagit i mordet på Brianna Ghey. Åklagaren anser att det inte spelar någon roll vem som utdelade det dödliga hugget, och menar att båda är lika skyldiga.

– De agerade ihop, planerade och utförde sin plan att döda Brianna Ghey, säger åklagare Deanna Heer.