Stockholm Pride 2021 är äntligen här. Förra årets pandeminedstängning gjorde det svårt att mötas, men nu kan vi åtminstone ta ett steg framåt och träffas säkert. Årets tema är Nyckeln till frihet, sorgligt nog kanske mer aktuellt än någonsin. Attacker mot hbtqi-personers fri- och rättigheter pågår ständigt, och drivs aktivt av ett av Sveriges största partier. Det är ett parti får allt större stöd och vars retorik anammas av andra stora partier. Runt om i landet gör vi i Feministiskt initiativ allt i vår makt för att vara dess absoluta motkraft.

Många drog en lättnadens suck över att det inte blev ett blåbrunt styre som fick makten efter regeringskrisen i somras. Men sanningen är vi redan vet vad Sverigedemokratiskt inflytande innebär. Vi har sett resultatet i de kommuner där de sitter vid makten, och vi kan konstatera att för många hbtqi-personer är partiets makt och hot mot deras liv redan ett faktum.

I andra kommuner driver partiet redan igenom sin politik. Detta har bland annat inneburit att Sölvesborg inte längre flaggar med regnbågsflaggan, och att det lokala biblioteket i Svalöv beordrades att ta bort ett inlägg om hbtq-certifiering från sin Facebooksida.

Men, säger den som välkomnar normaliseringen av Sverigedemokraterna, partiet har ju tagit steg i rätt riktning. Det stämmer kanske för medietränade företrädare av partiet i riksdagen. På senare tid har rikspolitiker lärt att bete sig acceptabelt i öppna utrymmen: de kallar inte längre Pride-tåget för en uppvisning i perversion, de jämför inte homosexualitet med tidelag. Men i de lokala leden verkar det vara svårare att få ordning på företrädarna. I Stockholm menade en Sverigedemokratisk politiker att vår beskrivning av unga hbtq-personers utsatthet var överdriven, och skrev vidare att “hela denna subkultur präglas av helt andra normer vad gäller ålder än det som gäller i den heterosexuella delen av samhället”. Dessutom beskrivs genuspedagogiken som ett hot för ”framtidens kommuninvånare”. I Stockholm sitter partiet än så länge i opposition, men så ser det inte ut överallt i Sverige.

I andra kommuner driver partiet redan igenom sin politik. Detta har bland annat inneburit att Sölvesborg inte längre flaggar med regnbågsflaggan, och att det lokala biblioteket i Svalöv beordrades att ta bort ett inlägg om hbtq-certifiering från sin Facebooksida.

2020 släppte RFSU rapporten “Attacker och tystnad, en rapport om hotet mot hbtq och srhr frågor”. Där visade de att Sverigedemokraterna systematiskt jobbar med förslag som att motsätta sig hbtq-certifiering, minska föreningsbidrag till de som arbetar med hbtq-frågor och att sluta med genuspedagogik i förskolan. Det kan låta ofarligt, men den som kan sin historia vet att det är så här några av de grymmaste brotten mot mänskliga rättigheter har börjat – genom subtila förskjutningar och inskränkningar som sedan legitimerar allt större steg mot att begränsa människors frihet och rättigheter.

Sverigedemokraterna sitter redan vid förhandlingsbordet i så gott som alla landets kommuner. Deras attacker mot hbtq-personer har redan börjat. I de kommuner som Feministiskt initiativ har mandat är vi en del av motståndet. Vi kommer aldrig tolerera en normalisering av de värderingar som Sverigedemokraterna står för. Därför är våra mandat avgörande för att fortsätta skapa trygga mötesplatser för hbtqi-personer, en skola utan homo-, bi- och transfobi, och se till att ingen behöver skämmas eller känna sig hotad på grund av sin könsidentitet eller sexualitet. Vi kämpar med stolthet för och tillsammans med hbtqi-rörelsen.

Farida al-Abani (Fi), Partiledare och kommunpolitiker i Stockholm
Emanuel Hagerblom Sjökvist (Fi), Hbtq-politisk talesperson
Lisa Palm (Fi), Gruppledare i Stockholm