Förödelsen är enorm i Haiti efter förra lördagens jordbävning med magnituden 7,2. Runt 2 000 människor har dött, cirka 10 000 skadats och fler än 60 000 hem är förstörda och fler än så har fått skador.

Italienska Clara Zampaglione är chef för den katolska hjälporganisationen Caritas Italiana som finns på plats i landet.

På onsdagen den 18 augusti berättar hon att det fortfarande finns människor som ännu inte nåtts av någon hjälp överhuvudtaget.

– Många saknar vatten, mat och tak över huvudet, säger hon.

Det drabbade området omfattar departementen, Grand’Anse, Nippe och Sud, och ligger cirka 125 kilometer sydväst om huvudstaden Port-au-Prince. Där är förödelsen enorm och framkomligheten delvis svår.

– De som bor på de mest isolerade platserna har ännu inte nåtts av någon hjälp. På några platser har alla vattenbehållare gått sönder, så människor lider av törst.

Totalt beräknas 115 000 familjer vara berörda.

Även hjälpsändningar har problem att ta sig in i området. Dels på grund av förstörelsen, dels på grund av att huvudvägen från huvudstaden till de berörda platserna, är i händerna på kriminella gäng. 

– Den internationella hjälpen brukar i första hand anlända till huvudstaden Port-au-Prince för vidare frakt, men nu måste man försöka ta sig fram med med flyg eller båt, säger Clara Zampaglione.

Hon beskriver ett land som präglas av fattigdom, matbrist och våld.

Haiti har drygt elva miljoner invånare och är ett av världens fattigaste. Fyra av fem invånare lever i fattigdom och omkring 85 procent av haitierna saknar arbete eller är bara tillfälligt sysselsatta. Landet är extremt drabbat av naturkatastrofer som genom åren orsakat stora skador på både infrastruktur och jordbruk. Ekonomin har i många år varit på tillbakagång och gör landet beroende av internationellt bistånd.

– Här existerar inte ”imorgon” som begrepp. Allt handlar om att överleva dagen, säger Clara Zampaglione.

Utan skydd

Allra tuffast har landets många ensamstående mödrar. 

– För dem handlar varje dag om att försöka få ihop ett mål mat på bordet till sina barn och man ser dem gå fram och tillbaka på gatorna för att försöka sälja något litet eller byta till sig mat.

Förutom matbrist, så råder det stor brist på vatten och många hem har förstörts.

– Här brukar regnperioden, som pågår, tas emot med förväntan och glädje, men nu har alla de som förlorat sina hus ingenstans att söka skydd undan regnet.

Clara Zampaglione är orolig för de unga på Haiti, som lider stor brist på framtidsmöjligheter.

– Att skaffa sig en utbildning är dyrt, de flesta skolor är privata. Och de kriminella gängen är snabba att erbjuda en bit bröd mot att rekrytera i kåkstäderna i huvudstadens utkanter.

Zampaglione menar att de beväpnade kriminella gängen har vuxit sig starkare än staten.

Hon kom till Haiti 2019 och beskriver hur den ena rädslan efter den andra har lamslagit landet.

Från september till november 2019 rådde så kallad Pays Lock, då stora sociala protester ägde rum. Samtidigt stängde grannlandet Dominikanska Republiken sin gräns mot Haiti på grund av oro för den instabilitet som rådde i landet.

– Haiti importerar i princip allt, så det rådde brist på i stort sett allting efter ett par månaders stängda gränser, säger Zampaglione.

Hon fortsätter:

– Därefter drog det en våg av kidnappningar i utbyte mot pengar över landet och skrämde människor. Det fick ett abrupt slut under en period då coronapandemin bröt ut och spred rädsla. Men så snart det värsta av hälsokrisen lagt sig, är människor återigen rädda för kidnappningar och utpressning, som har blivit gängens sätt att finansiera sin verksamhet.

Clara Zampaglione hoppas att den internationella hjälpen ska nå fram till de drabbade. Caritas har som katolsk hjälporganisation flera barfotapräster i det drabbade området och kan snabbt vara på plats och se vilka behov som finns. Caritas har också ett stort internationellt nätverk med systerorganisationer som snabbt arbetar för att samla in pengar i nuläget.

– Det behövs det mesta. Förutom mat, vatten och tillfälliga tak över huvudet, behövs hygien- och sanitetsutrustning och medicinsk utrustning, säger hon.

– Det finns nämligen alltid en stor risk för att epidemier sprids efter den här typen av katastrofer på grund av att det saknas tillgång till hygien och sanitet.