Sedan 26 juli och tills vidare fattar Migrationsverket inga beslut i asylärenden som gäller Afghanistan, vilket enligt jurister strider mot det asylrättsliga regelverket. Samtidigt verkställs inga utvisningsbeslut och Flyktinggruppernas riksråd (Farr) kräver att redan fattade beslut omprövas.
Både besluts- och verkställighetsstopp gäller på obestämd tid. Hur lång tid det tar innan Migrationsverket kommer att göra en ny rättslig bedömning är oklart. På sin hemsida skriver Migrationsverket att stoppen ska upphöra så snart möjligt.
”Stoppet gäller tills vidare. Migrationsverket följer utvecklingen i Afghanistan mycket noga och kommer att fortsätta att analysera händelseutvecklingen för att på sikt se om ändringar behöver göras i den rättsliga styrningen.”
Verkställighetsstoppet innebär att Migrationsverket inte genomför avvisningar och utvisningar till Afghanistan, men besluten står fast. Farrs båda ordföranden, Linus Ericsson och Ida Gunge, kräver nu i ett pressmeddelande att alla utvisningsbeslut till Afghanistan upphävs och att de som berörs beviljas ny prövning av sina asylskäl.
”Många av de asylsökande har personligen riskerat förföljelse på grund av markkonflikter, sin grupptillhörighet eller sina kontakter med utlänningar eller regeringsmakten. En del har utsatts för övergrepp och bestraffningar enligt sharialag. Även att ha bott flera år i Europa och tagit till sig ’västerländska vanor och värderingar’ har blivit en risk oavsett vilken bakgrund i Afghanistan personen har”, skriver de i ett pressmeddelande.
Orimliga konsekvenser
Vidare konstaterar Ericsson och Gunge att under verkställighetsstoppet behandlas en del som asylsökande igen, medan andra helt saknar rätt till boende eller försörjning:
”Det är inte rimligt att personer som inte får utvisas ställs på gatan förbjudna att ens försöka försörja sig. Att Migrationsverkets beslut fått sådana konsekvenser är en förvaltningsteknisk kuriositet som behöver utredas.
En annan allvarligare smärtpunkt som kommer att behöva utredas i framtiden är hur Migrationsverket och migrationsdomstolarna så länge kunde blunda för situationen i Afghanistan och därmed sätta människors liv på spel.”
Och istället för att skapa förutsättningar för ett bättre flyktingmottagande, vilket var argumentet det andrum som regeringen utlyste 2015, har Sverige infört ny utlänningslag som enligt Farr försvårar en snabb etablering och integration av personer med skyddsskäl.
Så länge beslutsstoppet gäller kommer Migrationsverket inte att pröva några asylansökningar för medborgare i Afghanistan såvida det inte är klarlagt att personen kommer att få stanna. Men enligt juristerna Silas Aliki och Joakim Lundqvist på Folkets juristbyrå, samt Karin Gyllenring, advokat på Asylbyrån
säger svensk lag att de måste fatta beslut.
Kan inte bara vänta
Att konfliktutvecklingen är svårt att bedöma och underlag för beslut osäkra skiljer inte asylprövningen för ärenden som gäller Afghanistan från andra, konstaterar de i en debattartikel i Svenska dagbladet.
– Migrationsverket ska avgöra ärendena de får in. Det finns inget lagstöd för att sluta fatta beslut, det är något de har hittat på själva och så ska de inte hålla på. Asylrätten innebär inte en absolut rättighet att få asyl, men en rätt att få asylansökan prövad och det kringgår Migrationsverket nu, säger Joakim Lundqvist till Arbetaren.
Lundqvist berättar också om hur Migrationsverket genom beslutsstoppet skapar ett onödigt lidande:
– Känner de att de inte kan sätta sitt namn på ett utvisningsbeslut till Afghanistan, då kanske de ska sätta sitt namn på ett beslut om att ge asyl i stället. De kan inte bara vänta på att se vad som händer.
Ovissheten är något som Luleås socialdemokratiska arbetarekommun tar fasta på i ett uttalande som antogs på måndagen, till stöd för att ge alla ensamkommande från Afghanistan ett permanent uppehållstillstånd:
”Deras osäkra situation med ett ständigt hot om utvisning om de inte lyckas få och behålla ett arbete inom stipulerad tid skapar ständig oro och är ur humanitär synpunkt mycket olycklig. För närvarande har Migrationsverket stoppat alla deportationer till Afghanistan och det är troligt att nuvarande situation kommer att bestå en längre tid. Med tanke på den nuvarande situationen i Afghanistan och den långa tid de vistats i Sverige under ett formbart skede av sina liv vore det enda rimliga att alla de unga människor som nu omfattas av gymnasielagen beviljades permanent uppehållstillstånd i Sverige.”
