Det är i skolan som barn löper störst risk att utsättas för rasism. Och när det händer kan de inte räkna med vuxnas skydd. Det framgår av en ny studie från Rädda barnen.

I rapporten Vuxna – vad gör dom? delar barn i Sverige med sig av sina erfarenheter av rasism, diskriminering och trakasserier, men också hur de upplever att vuxna hanterar det. Rädda barnens slutsats är att rasism är en del av många barns vardag, och att vuxna i skolan behöver lära sig att se rasism, förhindra att det sker och agera när det hänt.

En fjärdedel av barnen med utländsk bakgrund uppger att de blivit diskriminerade eller trakasserade. Motsvarande andel bland barn med svensk bakgrund är 2 procent.

Rapporten bygger på två studier, en enkätstudie där 1 117 elever deltagit och en fokusgruppstudie i samarbete med en forskare vid Mångkulturellt centrum där 33 barn medverkat. Tre barn har även deltagit som medforskare och elva ungdomsambassadörer har arbetat framtagandet av rapporten.

En flicka i fokusgruppen berättar:

”Alltså det har hänt, till exempel att någon kommer fram till mig och retar mig för min hudfärg. Då kanske jag vill säga till min lärare, eller om man vill säga till sin mamma, och sen tänker man liksom ’äh, det här kommer säkert inte hända igen’. Och sen blir man påverkad och påverkad, och så sliter det liksom isär en, och ändå gör man ingenting för att man tänker bara ’det här är säkert ingenting’.”

En pojke i fokusgruppen som bevittnat rasism, säger att trakasserierna slutade så fort någon vuxen var i närheten:

”Jag ville säga, men var rädd att alla som mobbade honom skulle mobba mig – så jag var bara tyst.”

Exemplen på upplevelser av rasism, trakasserier och diskriminering är många, bland annat när det gäller möjligheterna att utöva sin religion. En 17-årig ungdomsambassadör som bär slöja berättar:

”En idrottslärare brukade säga att vi tjejer inte kan ha på oss slöja på gympan. Men det gick ju hur bra som helst. Jag var en av de snabbaste tjejerna i klassen och jag hade på mig min slöja! Jag har också varit med om rasism från andra elever. När jag började ha slöja i sjuan var det en kille i skolan som rev av mig slöjan. Jag blev helt skakis och jag ringde pappa och vi gick till rektorn. Men de vuxna på skolan brydde sig inte kändes det som. Rektorns svar var att hon inte kunde kontrollera det men skulle prata med honom. Jag låtsades att jag inte brydde mig men det var väldigt jobbigt. Jag bytte sen skola.”

Av de barn som upplevt diskriminering eller trakasserier har 69 procent blivit utsatta av andra barn och 14 procent av vuxna, varav 10 procent skolpersonal. Andra vuxna som utsatt barn för diskriminering eller trakasserier är ledare för fritidsaktiviteter, poliser, väktare, sjukvårdspersonal och socialtjänstpersonal.

37 procent av de barn som upplevt diskriminering eller trakasserier uppger att någon såg vad som hände. En av fem har inte har pratat med någon om det som hände. Av de som berättat har merparten, 46 procent, pratat med sina föräldrar, 38 procent med en kompis, och 21 procent med en vuxen på skolan.

40 procent av de barnen i enkäten som har sökt stöd och hjälp vid utsatthet uppger att de inte har fått någon hjälp eller att de var osäkra på om de har fått det.

Enligt artikel 2 i barnkonventionen ska Sverige se till att inget barn diskrimineras och det är vuxnas uppdrag att se till att artikeln följs, konstaterar Helena Thybell, generalsekreterare på Rädda barnen, och
Hanna Thessén, förbundsordförande för Rädda barnens ungdomsförbund, i en debattartikel i Aftonbladet.

”Vi möter elever och personal som vittnar om att trakasserier är så vanliga att man inte längre reagerar på dem. I värsta fall leder detta till att skolpersonal förminskar rasistiskt beteende eller till och med själva utsätter barn”, skriver de.

Nu vill Rädda barnen se ett tydligt kunskapskrav i läroplanen om diskriminering och rasism, att skolpersonal får kunskaper och resurser att skydda barn, samt att barn får möjlighet till upprättelse när vuxna sviker sina skyldigheter. Barn i Rädda barnens studie har också själva tagit fram följande krav till vuxenvärlden:

• Bli bättre på att se rasism i skolan.
• Ingrip så fort du ser rasism – men gör det varsamt.
• Uppmärksamma rasism genom att lyssna, förstå och respektera barns känslor.
• Föregå med gott exempel och visa barn hur de kan agera antirasistiskt.

Rapporten lanseras vid ett livesänt seminarium på fredagen.