Den 1 juli 2021 trädde en ny lag om barnfridsbrott i kraft. Den nya lagen är till för att stärka det straffrättsliga skyddet för barn som bevittnar brott mellan närstående. Och innebär att det är straffbart att utsätta barn för att bevittna brott i nära relationer.

Sedan den 1 juli har polisen fått in drygt 720 anmälningar om barnfridsbrott.

– Det är många anmälningar, men det var också vad vi hade förväntat oss, säger Ulrika Kvarnström, verksamhetsutvecklare inom sakområde barn på den Nationella operativa avdelningen (Noa).

Hon fortsätter:

– Vi vet att det är många barn som bevittnar våld mellan föräldrar eller mellan föräldrar och syskon.

I utredningen kring barnfridsbrottet uppskattades att det skulle röra sig om cirka 4 000 anmälningar per år, men i den takt anmälningarna kommit in nu uppskattar polisen att det kan komma att handla om 6 000 till 7 000 anmälningar om barnfridsbrott per år.

– Det ger en bild av hur verkligheten ser ut. De här barnen som far illa genom att bevittna våld har alltid funnits, säger Kvarnström.

– Och då vet vi att det finns ett stort mörkertal bakom också, eftersom det rör sig om brott av känslig natur som är svåra att komma åt och utreda.

Skifte i polisarbetet

Den första domen för barnfridsbrott har också fallit. Det handlar om en man som dömdes för att ha hotat sin fru till livet med en kniv, en händelse som bevittnades av deras gemensamma dotter.

Mannen dömdes för olaga hot och barnfridsbrott.

– Barnfridsbrottet är alltid kopplat till ett grundbrott, det vill säga det våld, hot eller skadegörelse som barnet har bevittnat, säger Kvarnström.

Därför är det sannolikt att barnfridsbrottet, där barnen som bevittnar brottet inom familjen blir målsägande, istället för att endast i vissa fall och vid båda föräldrarnas medgivande blir vittne, leder till att stärka utredningarna av våld i nära relationer.

– Många tror att barnfridsbrottet kommer att stärka möjligheten att utreda även den vuxnas (oftast kvinnors) utsatthet och att det även kommer att leda till fler fällande domar, eftersom barnfridsbrottet hänger samman med ett annat brott.

Det innebär också att om en part blir fälld så blir han fälld för flera brott inklusive barnfridsbrottet.

När barnen blir målsägande krävs spetskompetens inom polisen för att de på bästa sätt ska kunna genomföra förhör och se till barnens utsatthet på bästa sätt i utredningen.

– Det här är generellt svåra brott att utreda, så det är extra viktigt att vi ser till så att barnen känner sig trygga. Och att mamman, som oftast är den som är utsatt, får det stöd hon behöver för att orka och klara av att skydda och stödja sitt barn, säger Ulrika Kvarnström.

Hon menar att beredskapen inför ikraftträdandet av den nya lagen var god, och att det skett förberedelser under våren.

– Trots att lagen började gälla mitt i semestertider visar vår egen utvärdering att vi lyckats hålla ihop arbetet bättre än förväntat. Det är lite av en utmaning eftersom brottet berör i princip hela yrkeskåren: från yttre tjänst till utredare.

Barnutredare saknas

Den största utmaning i framtiden är att få fram tillräckligt med polisanställda med spetskompetens för att utreda barnfridsbrott där barn är målsägande.

– Vi har inte tillräckligt många utbildade barnutredare. Under våren har vi snabbutbildat i grunderna att hålla förhör med barn och i höst anordnas en utbildning för barnutredare, säger Kvarnström.

Hon tillägger:

–  Att se till att ha tillräcklig spetskompetens bland våra utredare som ska hålla förhör med barn är en prioriterad fråga.

När en anmälan om barnfridsbrott görs initieras även en så kallad barnahussamverkan. Det innebär att även om polisutredningen inte kan styrkas så ges barn möjlighet att få stöd och hjälp av socialtjänsten.

– På så vis stärker den nya lagen barnens rätt i ett större sammanhang.

Hinner ni med att utreda alla drygt 720 brott?

– Det är svårt att säga men i och med att det är ärenden som ska prioriteras kommer vi att arbeta så fort som möjligt. I och med att barnfridsbrottet utreds runt om i hela Sverige så ser det också väldigt olika ut varför risken för att brottet inte utreds skyndsamt skiljer sig åt.

Finns det en risk att en stor del samlas på hög? 

– Det finns en risk att även barnfridsbrott kan komma att samlas på hög i och med utvecklingen av mycket grova brott så som skjutningar med dödlig utgång, men även annan grov brottslighet som måste prioriteras.

Barnfridsbrottet är en av flera nya lagar som blivit verklighet sedan FN:s konvention om barnets rättigheter blev till svensk lag i juni 2020.