Människor på flykt skildras stereotypt i svenska medier, oftast som antingen offer eller som ett säkerhetshot mot den svenska nationalstaten. Det bekräftas i ny forskning av sociologen Jelena Jovičićs.
Jelena Jovičić har disputerat med en avhandling i sociologi vid Stockholms universitet som undersöker hur människor på flykt skildrades i Dagens nyheter och Svenska dagbladet 2015-2016.
Fyra vanliga schabloner i rapporteringen är att människor på flykt skildras som offer, säkerhetshot, i sammanhang där de blev väl mottagna eller där de blev förmänskligade.
– Det vanligaste är att människor på flykt framställs som offer, oftast sårbara. Den här visuella gestaltningen står för mer än 40 procent av fotona på flyktingar i svenska tidningar, säger Jelena Jovičić i ett pressmeddelande från Stockholms universitet.
Och bilderna återskapar ofta könsstereotyper.
– Kvinnorna framställs som passiva, svaga och utan röst, medan männen framställs som aktiva, starka och beskyddande, konstaterar Jovičić.
Bilder där människor på flykt beskrivs som säkerhetshot är också vanliga, där grupper av människor befinner sig på offentliga platser eller öppna fält.
– De flesta bilder i den här genren togs utanför Sverige, särskilt under 2015. Efter att den svenska gränsen stängdes 2016 blev den här gestaltningen dominerande även innanför Sveriges gränser, berättar Jelena Jovičić.
Minst vanliga var visuella gestaltningar där människor på flykt förmänskligades, men de förekommer, vilket är en viktig slutsats för Jovičić.
Inte minst som motbild till de dominerande, avhumaniserande bilderna vid gränsövergångar, där vita människor får passera friktionsfritt och andra misstänkliggörs:
– Dessa foton som människor om och om igen exponeras för fungerar ofta som bevis för att Europas gränser måste förstärkas ytterligare och att fler poliser behöver sättas in mot personer som rasifieras som icke-vita.
Som en reaktion på den ofta stereotypa gestaltningen deltog Jelena Jovičić, inom ramen för arbetet med avhandlingen, också i ett projekt där människor med erfarenhet av flykt skapade sina egna motbilder.
