EU-parlamentet antog på torsdagen ett betänkande som kräver att könsbaserat våld och mäns våld mot kvinnor kriminaliseras i alla EU:s medlemsstater. Samtliga svenska ledamöter utom de som företräder KD och SD röstade ja.
Vänsterpartiets Malin Björk har, tillsammans med spanska ledamoten Diana Riba från den gröna gruppen i EU-parlamentet, författat rapporten som ligger till grund för betänkandet. 427 ledamöter röstade för, 119 emot och 140 lade ner sina röster i EU-parlamentet.
– Det här innebär en seger för alla kvinnor och alla dem som utsätts för det könsbaserade våldet. Nu visar vi tydligt att såväl EU-kommissionen som medlemsländerna måste göra mer för att sätta stopp för våldet. Vi har fått igenom viktiga konkreta krav och också tydliggjort hur det könsbaserade våldet hänger samman med arbetet för kvinnors rättigheter och ökad jämställdhet, säger en glad och lättad Malin Björk i ett pressmeddelande.
I dagsläget finns ingen EU-reglering som kriminaliserar könsbaserat våld.
Får EU-parlamentets krav på sådan lagstiftning kommissionens gehör kan en reglering vara på plats redan 2022.
Betänkandet framhåller också vikten av satsningar på kvinnojourer, utbildning, kompetenshöjning i rättsväsendet, liksom att tillgodose sexuella och reproduktiva rättigheter, exempelvis rätten till abort, samt slår fast att även hbtqi-personer utsätts för könsbaserat våld.
Evin Incir (S) har varit den socialdemokratiska gruppens
förhandlare i arbetet med betänkandet. Hon konstaterar att både SD och KD bjöd motstånd i förhandlingarna och att SD bland annat röstade nej att inkludera hbtqi-personer i arbetet mot mäns våld.
I torsdagens omröstning blev företrädarna för SD och KD de enda svenska ledamöter som inte ställde sig bakom betänkandet.
