Att krocktester på bilar fortfarande bara görs med mansformade dockor förvånade Johan Danielsson (S) när han, med sin LO-fackliga bakgrund och som nyvald EU-parlamentariker, tog plats i trafikutskottet 2019.

– Det framstod som en helt bisarr situation att vi inte löst den här grundläggande frågan, säger han till Fempers nyheter.

För frågan är inte ny. Astrid Linder, professor i trafiksäkerhet vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), har varit pådrivande i forskningen som visar att kvinnor löper större risk att skadas allvarligt eller dö i trafikolyckor.

Vid påkörning bakifrån löper kvinnor tre gånger högre risk för invalidiserande nackskador än män, och risken är ännu större när kvinnan kör.
Men än så länge används inga kvinnoformade dockor vid bilbranschens krocktester.

Borde vara obligatoriskt

Redan 2008 konstaterade Linder, i en artikel i Teknikens värld, att det var svårt få fram finansiering för att ta fram en krockdocka som motsvarar en genomsnittlig kvinna. Sedan ett par år finns en prototyp, som tagits fram Linder och hennes kolleger vid VTI och Chalmers. Den tar hänsyn till faktorer som påverkar kvinnors ökade skaderisk, exempelvis muskelmassa.

Volvo har enligt egen utsago använt kvinnliga krockdockor sedan 90-talet, men enligt Johan Danielsson är det en sanning med modifikation. Dockorna är formade efter män, men mindre. Och de gravida krockdockor som finns utgår också från manskroppar, fast med kulmage.

– Det är bra att Volvo intresserar sig, men grundproblemet är att det är frivilligt, när det borde vara obligatoriskt. Det är många kvinnor som kör bil och konsekvenserna är stora, säger han.

Att kunna erbjuda bilar som är lika säkra för kvinnor som män borde vara ett bra försäljningsargument, men intresset från branschen är svalt, för att inte säga obefintligt.

– Det är en så pass självklar grej, så nog skulle man kunna få till en förändring. Och vi politiker kan se till att det blir tvingande, poängterar han.

Ett första steg

Hur den tekniska lösningen sedan skulle se ut kan inte Johan Danielsson svara på, men att ointresset skulle handla om tekniska hinder är inget argument han stött på.

– Det är klart att det är extra kostnader förenade med att göra fler krocktester. Det övergår mitt förstånd att det är frivilligt. När Euro NCAP (det europeiska trafiksäkerhetssamarbetet, reds anm) delar ut säkerhetsstjärnor måste det vara ett krav att man har testat på båda typer av kroppar.

EU-parlamentets ställningstagande i veckan är ett första steg på vägen.

– Vi ger vår syn på hur vägsäkerhetsarbetet ska utföras de kommande åren för att vi ska nå nollvisionen för trafikolyckor på EU-nivå. Då är vårt krav att kvinnliga krockdockor används. Nu förväntar vi oss att EU-kommissionen tar initiativ så vi kan få stopp på det här.

Även enskilda regeringar kan ta initiativ i ministerrådet, infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) lovade 2018 att driva på för internationella krav och Transportstyrelsen kan också ta sådana initiativ inom ramen för Euro NCAP.

– Nu gäller det att vi tar initiativ på alla fronter så att det här blir av, säger Johan Danielsson.