Nobels fredspris 2021 går till journalisterna Maria Ressa, medgrundare av webbtidningen Rappler på Filippinerna, och Dmitrij Muratov, medgrundare av ryska Novaja Gazeta.
Sex av Novaja Gazetas reportrar har mördats för sitt arbete, bland dem Anna Politkovskaja. Dmitrij Muratov har fått flera priser för sitt press- och yttrandefrihetsarbete. Rappler har nått internationell berömmelse för sin oberoende rapportering, bland annat om presidenten Rodrigo Dutertes brutala krig mot droger som skördat tusentals, särskilt fattiga, människors liv.
Det framgår i ett reportage från Rappler-redaktionen, som Feministiskt perspektiv publicerade 2018. Samma år utsågs Maria Ressa till person of the year av tidningen Time. 2019 greps Ressa och reportern Reynaldo Santos Jr, anklagade för förtal på nätet sedan Rappler avslöjat en rapport som kopplade en filippinsk affärsman till människohandel och knarksmuggling. Domen som föll 2020 har överklagats, men fler åtal har följt och Ressa har sedan dess tvingats betala borgen för sin frihet vid ett tio-tal tillfällen.
– Jag vädjar till filippinare som lyssnar att försvara era rättigheter. Tanken är att vi ska vara ett varnande exempel. Var inte rädda – om ni inte använder era rättigheter kommer ni att förlora dem, sade Maria Ressa i samband med att den första domen meddelades.
Det är för sina insatser att ”skydda yttrandefrihet, som är en förutsättning för demokrati och varaktig fred” som de båda tilldelas Nobels fredspris enligt den norska Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen.
Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet, gläds åt att pressfriheten och den undersökande journalistiken får fredspriset, och ser det som en ”otroligt viktig och tydlig markering” mot den oberoende journalistikens motståndare:
”Maria Ressa är på många sätt motstånd personifierat. Hon driver nyhetssajten Rappler i Filippinerna och myndigheterna gör allt för att tysta henne genom gripanden och rättsprocesser”, skriver Hyllert på sin Facebook-sida.
– Det är ett väldigt bra pris. Yttrandefrihet och journalisters möjlighet att verka är något som är viktigt för att nå fred. Därför är fredspriset rätt att ge till de här modiga journalisterna. Det kommer sätta ljuset på pressfriheten, säger utrikesminister Ann Linde (S) i en kommentar.
Argument mot vapenexport
Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF) gläds också åt priset.
– För vårt fredsarbete är det viktigt att journalister tidigt kan föra ut information från konfliktområden och synliggöra övergrepp mot mänskliga rättigheter. Hot mot pressfriheten och krympande demokratiskt utrymme för civilsamhället går hand i hand och många journalister arbetar med stor risk för sitt liv, säger Malin Nilsson, generalsekreterare IKFF, i en kommentar.
Samtidigt hoppas hon att priset ska synliggöra, inte bara den allvarliga situationen för mänskliga rättigheter och oberoende journalistik i Filippinerna, utan även Sveriges vapenexport till landet.
– 2018 beviljades export av krigsmateriel till Filippinerna, trots att Duterte redan satt vid makten. Det legitimerar hans auktoritära och förtryckande regim. Vapenexporten måste upphöra. Det är även särskilt viktigt att priset ges till en kvinnlig journalist just i Filippinerna, eftersom Duterte gång på gång har visat sitt förakt mot kvinnor och upprepat hotat kvinnor med grovt sexuellt våld, säger Malin Nilsson.
Så sent som i augusti sköts Zara Alvarez ihjäl med sex pistolskott i huvudet av en person på motorcykel. Hon var 39 år, lärare och människorättsaktivist inom nätverket Karapatan. Hon stod upp för markrättigheter och var fackligt engagerad på ön Isola di Negros, och satt fängslad 2012-2014 för sitt försvar av jordbrukarna som arbetar och lever under hot, våld och även mördas för att de påstås tillhöra gerillan. Under 2019 hade hon rapporterat om jordbrukare som mördats av militären, men ingen anmälan om brott togs upp.
Människorättsalliansen Karapatan hävdar att staten är ”inblandad om inte direkt skyldig” till mordet på Zara Alvarez, som inte är ett ensamt offer för det dödliga våldet. Förra året mördades rekordmånga miljöaktivister, och allra flest i Filippinerna och Colombia. Detta enligt internationella miljö- och människorättsorganisationen Global witness färska rapport.
