Misogyni bör klassas som brott. Det anser kvinnorättsgrupper och straffrättsexperter i Storbritannien. Premiärminister Boris Johnson säger nej. Men enligt människorättsorganisationer skulle det kunna fungera som ett extra skydd för kvinnor som utsätts för våld av män.
Förslaget om att klassa misogyni, det vill säga kvinnohat, som hatbrott har hamnat på dagordningen i Storbritannien med förnyad kraft. Detta efter den kollektiva ilska som blev resultatet när nya detaljer kring polismannen Wayne Couzens bortförande och bestialiska mord på Sarah Everard framkom i samband med att livstidsdom meddelades förra veckan. Inte minst väcktes många frågor kring hur rättsväsendet hanterat fallet.
Aktivister, straffrättsexperter och oppositionspolitiker går nu ut och kräver ny lagstiftning som vidgar definitionen av hatbrott till att omfatta även misogyni i syfte att säkerställa skärpta straff för brott som trakasserier, våld i hemmet och stalkning.
Boris Johnson anser dock att det redan finns tillräcklig lagstiftning för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Även om han medger att det sätt på vilket rättsväsendet hanterar den här typen av brott ”bara inte fungerar”. Han tror dock att ytterligare en brottsrubricering skulle öka utredningsbördan på polisen.
Tydlig statistik
Aktivisterna pekar på statistik och menar att brottens utbredning talar sitt tydliga språk. En av fyra kvinnor i Storbritannien har utsatts för sexuella övergrepp, enligt regeringens egna siffror. Närmare en av tre kvinnor kommer att utsättas för våld i hemmet under sin livstid. Och i genomsnitt dödas en kvinna var tredje dag, varav de flesta av en närstående man.
Refuge är en av flera grupper som kampanjar för att brott som grundar sig på misogyni ska behandlas som hatbrott. Gruppen säger att misogyni är grunden för de flesta våldsbrott som män begår mot kvinnor och att regeringen hittills inte har lyckats göra något för att stoppa den här typen av våld.
Enligt Refuge var inte avsikten att skapa en ny brottsklassificering, som skulle komplicera och öka arbetsbördan för polisen. Snarare tänkte de att om misogyni erkänns som grund för hatbrott skulle det ge rättsväsendet utvidgade befogenheter och större möjligheter att ta itu med ett utbrett problem, vilket de fram tills nu misslyckats med.
Översyn pågår
Det som definierar ett hatbrott är att gärningspersonen utför angreppet på grund av sin negativa inställning till vissa personers egenskaper. I England och Wales finns det idag fem kategorier: ras, religion, sexuell läggning, funktionshinder eller könsöverskridande identitet som grund för hatbrott.
En lagkommission – ett oberoende organ som granskar lagar i England och Wales och ger råd till regeringen – är på uppdrag av regeringen mitt uppe i en översyn av befintliga hatbrottslagar. Det har ännu inte kommit några officiella rekommendationer från utredningen, men i en första slutsats finns rekommendationer om att lägga till kön eller genus till listan över egenskaper som ligger till grund för hatbrott.
