Morden i april i år fick stor medial uppmärksamhet och mäns våld mot kvinnor diskuterades som ett samhällsmisslyckande. Efter de tragiska händelserna krävde flera partier lagskärpningar och krafttag mot mäns våld mot kvinnor. Jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP), som tillträde posten några månader innan, bjöd in till partisamtal.

– Det var hårt tryck i politiken och det gav en möjlighet att få resurser och åtgärder på plats snabbt innan fokus försvann igen, säger Märta Stenevi som menar att behovet var stort att prata om de destruktiva mansnormer som ligger i botten av problemet.

I juni presenterade regeringen det största åtgärdspaketet mot mäns våld mot kvinnor på två decennier. Programmet innehåller 40 punkter, bland annat mer stöd och skydd till utsatta inom prostitution och människohandel, skärpta straff för förövare och våldsutsattas rätt till boende.

Om alla åtgärder i 40-punktsprogrammet genomförs skulle det innebära den största förändring på området sedan 1998 då kvinnofridslagen stärktes och kommunernas ansvar för misshandlade kvinnor förtydligades.

Miljardsatsning

I höstens budget vill regeringen öka finansieringen för att motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer med permanenta medel, så att finansieringen uppgår till 1,2 miljarder kronor per år när reformerna är fullt utbyggda. Det innebär en ökning jämfört med tidigare nivå på cirka 300 miljoner kronor årligen.

Om budgeten går igenom får kvinno- och tjejjourer och deras riksorganisationer för första gången permanent stöd, något som kvinnojoursrörelsen har efterfrågat länge. Kvinnofridslinjen, som de senaste år rapporterat en ökning av samtal, får också extra medel.

– Det är enormt angeläget, kvinnojourer gör ett viktigt arbete och behöver ha möjlighet att planera långsiktigt, säger Märta Stenevi, som inte är orolig för den delen av höstbudgeten.

Kvinnojoursrörelsen har riktat kritik mot delar av reformförslagen. Det finns en oro för att vissa förslag ska göra det svårare för kvinnor att söka eller få skydd. Det gäller exempelvis tillståndsplikten för skyddat boende och att socialnämnden ges i uppdrag att besluta om egen placering av barn som kommer till skyddat boende med sina mammor. 

Enligt Stenevi handlar de förslagen om att stärka både mammors och barns rätt att få sina behov tillgodosedda i skyddat boende.

– Jag vill vara tydlig med att vi inte kommer att skilja mammor från deras barn. Reformens syfte är att förbättra det offentliga stödet till barn och kvinnor som utsätts för mäns våld. Förslagen handlar inte om att barn ska separeras från sin mamma, utan tvärtom om att stärka barnets rättigheter i skyddat boende tillsammans med den våldsutsatta föräldern. Det handlar om att stärka barnperspektivet i lagstiftningen och i ännu högre grad se till barns egna rättigheter i en ansträngd situation. Vi vill ha en samsyn på situationen för mamman och barnet.

Stöd och avslastning

Kvinnojourernas synpunkter kommer enligt Märta Stenevi att beaktas under arbetet med den proposition som ska läggas fram våren 2022. En förhoppning med tillståndsplikten är att oseriösa aktörer lättare ska kunna undvikas.

Under implementeringen av reformen budgeterar regeringen för att de ideella kvinnojourer som idag bedriver skyddat boende ska kunna beviljas ett tillfälligt stadsbidrag, så att de kan anpassa sin verksamhet. Syftet är att öka de ideella kvinnojourernas möjlighet att tillgodose kvinnornas och barnens behov. Framför allt betonar Stenevi barnperspektivet.

– Vi vet att barn som vistas i skyddat boende har stora behov av insatser som alltför sällan tillgodoses. Barnen får dessutom i alltför låg utsträckning gå i skola under tiden i skyddat boende. Syftet med det här förslaget är att barn i högre utsträckning ska få sina egna behov av stöd och hjälp utredda och tillgodosedda när de följer med sin mamma till ett skyddat boende. Genom att barnens egna behov av stöd och hjälp ska utredas och tillgodoses, avlastas även den våldsutsatta mamman.

Skärpta straff

I åtgärdspaketet för att bekämpa mäns våld och våld i nära relationer finns också en rad punkter om skärpta straff mot förövare, till exempel ska det bli lättare att sätta fotboja på den som förföljer kvinnor, förlänga prövotiden för män med upprepade våldsbrott i nära relation och utfärda kontaktförbud.

– Vi ser också att mycket av våldet har flyttat ut på nätet som till exempel grooming, sexuella övergrepp och sexuell exploatering, det är en stor riskfaktor för unga tjejer och barn. Det är därför vi har tillsatt en utredning för att titta närmare på vilket straffrättsligt ansvar plattformarna har för de övergrepp som sker på deras kanaler, säger Märta Stenevi.

Enligt henne är detta särskilt angeläget för digitala plattformar som till exempel sugardejtingsajter, som indirekt tjänar stora pengar på sexuell exploatering av barn.

– Det är en orimlig situation, om inte de här företagen klarar av att ta det ansvaret själva måste vi börja se på vilka juridiska möjligheter som finns för att kunna stoppa det här och skydda barnen. Det handlar om allt från att stoppa grooming till att få ner dokumenterade fysiska övergrepp på barn som sprids, det som juridiskt kallas för barnpornografi, säger Stenevi.

Perspektivskifte

I veckan kritiserade Riksrevisionen både Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten för brister i arbetet mot sexualbrott på internet. Riksrevisionen konstaterade i sin granskning att Polismyndigheten saknar nationella riktlinjer eftersom det saknas it-stöd, utbildningar och personal och att Åklagarmyndigheten inte har förmåga att hantera omfattande ärenden.

– Vi måste få en samhällsstruktur som säger att det inte är flickorna som skickar en bild som gör något fel, utan det är den som väljer att sprida den som begår ett övergrepp, säger Märta Stenevi.

I maj 2021 fick Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i uppdrag att göra en analys av hat och hot mot kvinnor i svenska digitala miljöer. FOI undersöker hur användare talar om och till kvinnor och vilka nedvärderande uppfattningar de sprider i förhållande till kön och sexualitet.

I höst kommer Märta Stenevi att ha diskussioner med landets barnrättsorganisationer, och titta på vad som krävs juridiskt för att stoppa det digitala våldet.

– Det här är viktiga frågor för att vi ska fortsätta det som samtyckes- och sexköpslagen har påbörjat, nämligen en förändrad syn på sexualitet, kvinnors kroppars integritet och rättighet att bestämma själva, säger Märta Stenevi.

FAKTA/Pågående arbete mot våld

2019 gav regeringen i uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att tillsammans med Socialstyrelsen hjälpa tre stora myndigheter – Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket – att arbeta med att fånga upp mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Utbildning av tiotusentals handläggare på dessa myndigheter pågår nu.

Tidigare i år beslutade regeringen om förändringar i läroplanens kunskapsområde sex och samlevnad, som istället ska heta sexualitet, samtycke och relationer. Dessutom ska skolpersonalens kompetens stärkas. Förändringarna skulle träda i kraft i somras, men har flyttats till hösten 2022 på grund av pandemin.

Skärpningar i diskrimineringslagen ligger ute på remiss och bearbetas nu på regeringskansliet inför regeringens proposition som ska komma snart.

FAKTA/Märta Stenevi

Tog över som språkrör efter Isabella Lövin tillsammans med Per Bolund i februari i år. Tidigare kommunalråd i Malmö och MP:s partisekreterare.

Läs även:

2021-09-15 | Budgetsatsningar mot mäns våld välkomnas – med förbehåll

2021-09-07 | Drygt 720 barnfridsbrott anmälda med ny lag

2021-06-18 | 40 åtgärder för att stoppa mäns våld väcker förväntningar