Det stora klimattoppmötet i Glasgow har startat och vi är många som ser det inte bara som årets, utan decenniets viktigaste politiska möte. Världen har chansen att bevisa sig och visa upp beslutsam gemenskap i arbetet att följa upp Parisavtalet, sex år efter dess inrättande. På flera sätt är det bättre förutsättningar nu än tidigare.

EU har växlat upp arbetet betydligt med sin klimatlag och det stora klimatpaketet som presenterades i somras, USA har återanslutit sig till Parisavtalet och president Joe Biden kämpar för att förankra sitt klimatpaket, Kina har antagit klimatneutralitetsmål och Indien vill ställa om halva sin energisektor till förnybar redan 2030.

Det är en ny mer motiverad värld som samlas. Flera förhoppningar tror jag världen kan införliva. Det vore exempelvis skamligt om klimatmötet, efter flera försök, inte kunde enas om den gemensamma regelboken. Jag tycker också att frågan om klimatfinansiering närmast är en hygienfaktor.

För att räknas som riktigt framgångsrikt borde dock klimattoppmötet också ta några viktiga steg för att konkretisera klimatarbetet ytterligare.

Den industrialiserade världen har ett enormt ansvar för den globala uppvärmningen och måste givetvis hjälpa utvecklingsländer att ställa om genom att införliva redan ställda löften och dessutom enas om ökad finansiering till år 2025.

Frågan om ökade nationella åtaganden måste också röra på sig vid detta möte. För att räknas som riktigt framgångsrikt borde dock klimattoppmötet också ta några viktiga steg för att konkretisera klimatarbetet ytterligare. Jag har ett par önskemål om vilka beslut vi skulle behöva i den riktningen: 

1. Fler länder måste genomföra liknande system för utsläppshandel som vi har i EU, vi måste sätta ett pris på utsläppen och använda intäkterna både till att begränsa dem och en rättvis klimatomställning.

2. Ett slutdatum för fossila subventioner och stopp för all utbyggnad av ny fossil produktion. Kina kan inte fortsätta bygga ett nytt kolkraftverk i veckan. Precis som vi arbetar mot kärnvapen behöver vi ett icke-spridningsavtal för ny fossil infrastruktur.

3. Tydliga löften och erkännanden från naturresursrika länder att lämna sina fossila bränslen under marken. De så kallade strandade tillgångarna, kol som aldrig kan få se dagens ljus, måste kasseras för att få stopp på den starka klimatförnekande fossillobbyn.

Kvinnor drabbas i högre grad av den globala upphettningen och risken är stor att kvinnor får bära en större del av kostnaderna för omställningen.

Slutligen skulle klimattoppmötet behöva formulera också den fördelningspolitiska inriktningen som krävs för att världen ska lyckas. Kvinnor drabbas i högre grad av den globala upphettningen och risken är stor att kvinnor får bära en större del av kostnaderna för omställningen.

Det är viktigt att förebygga detta genom att tydligt markera att länderna parallellt med utsläppsreducerande åtgärder behöver växla upp fördelningspolitiken så att de grupper som har minst inte får betala mest på resan mot klimatneutralitet. Det handlar om rättvisa i omställningen men också om ett samhällsbygge som ska fungera långt bortom den fossila ekonomin.

Jytte Guteland är EU-parlamentariker för Socialdemokraterna och återkommande EU-krönikör i Fempers nyheter.