Svensk lagstiftning är förenlig med den så kallade #metoo-konventionen, som antogs 2019 av FN:s arbetsorganisation ILO för att avskaffa våld och trakasserier i arbetslivet.
Anna Middelman överlämnade utredningen som slår fast att ILO:s konvention 190 kan ratificeras förra veckan. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark berättade i samband med det att hon kommer gå fram med ett sådant förslag till riksdagen. Det kan likväl innbära vissa lagändringar. Middelman föreslår till exempel en förändring i arbetsmiljölagen för att tydliggöra det som är konventionens fokus: avskaffandet av våld och trakasserier i arbetslivet.
– Lagändringen behövs för att göra det tydligare att våld och trakasserier är en arbetsmiljöfråga som måste ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet, menar Anna Middelman.
Snäva kategorier
Hon konstaterar att arbetsmiljölagen omfattar våld och trakasserier från tredje part om det har anknytning till arbetslivet, både på och utanför arbetsplatsen. Samtidigt omfattar arbetsmiljölagen en stor mängd arbetstagare, inte bara dem som har ett faktiskt anställningsavtal.
Och även om Arbetsmiljöverket har föreskrifter som rör kränkande särbehandling och våld och hot, anges även där snävare kategorier som skapar otydlighet.
För att täcka de fall som inte omfattas av de specificerade kategorierna föreslår Middelman ett tillägg om att ”arbetsmiljön, så långt som möjligt, ska vara fri från våld och trakasserier”. Formuleringen är långt ifrån tillräcklig enligt TCO-juristen Lise Donovan, som medverkade vid förhandlingarna om konventionen.
– Jag tycker att man hade kunnat våga säga att ”Vi ska ha ett arbetsliv fritt från våld och trakasserier”. Det här kommer inte att förändra något i Sverige över huvud taget, säger Lise Donovan till Arbetsvärlden.
TCO hade också önskat en arbetsrättslig lag mot trakasserier i arbetslivet så att utsatta kan få skadestånd, samt ett utökat arbetsgivaransvar där det ingår att förebygga och åtgärda hot och våld från tredje part.
Information om våld
Förutom tillägget i arbetsmiljölagen föreslår Middelman att regeringen uppdrar åt myndigheter att ta fram informationsmaterial om våld i nära relationer till arbetsgivare. Det innebär inget utökat arbetsgivaransvar, utan är tänkt som ett praktiskt metodstöd, som svarar mot efterfrågan från arbetsgivare. Många arbetsgivare vill enligt utredningen veta vad som förväntas av dem när en medarbetare utsätts för våld i sin relation.
– När det gäller rehabiliteringsansvar vid fysiskt eller psykisk ohälsa har arbetsgivaren ett visst ansvar. Det är ingen skillnad på vad som är orsaken till ohälsan, säger Anna Middelman.
Outredda förslag
Utredningens expert- och referensgrupp har även gett förslag som hon inte hunnit utreda färdigt, bland annat att myndigheter ska kunna fatta anonyma beslut för att en enskild handläggare inte ska utsättas för hot och trakasserier från missnöjda medborgare. Hur de frågor som utredningen inte hunnit med ska hanteras är ännu oklart.
– Jag har precis tagit emot den här utredningen, jag ska bestämma vad vi ska göra med den. Men det pågår mycket arbete på olika departement som är kopplat till att bekämpa hot och våld. Det är i grunden ett hot mot vårt demokratiska samhälle så vi måste trycka tillbaka den här typen av beteenden, säger Eva Nordmark till Arbetsvärlden.
