Sametingets kartläggning av jämställdheten i det samiska samhället visar tydligt att samiska kvinnor är mer välutbildade och dominerar samiska organisationer med inriktning på språk, kultur och utbildning, medan de samiska männen dominerar i representation inom rennäringen. Den innehåller även en forskningssammanställning om våld mot samiska kvinnor.

– Den här rapporten är verkligen en ögonöppnare, både för samiska kvinnor och samiska män, sade Sametingets styrelseordförande Per-Olof Nutti i samband med rapportsläppet och tillade:

– Både kvinnor och män har allt att vinna på ett öppnare och mer jämställt samiskt samhälle – det är inte längre en kvinnofråga.

Káren-Ann Hurri, samisk kulturarbetare och feminist, menar dock att det inte framkom något som förvånar i rapporten.

– Det mesta är sånt som vi som är engagerade i frågan i det samiska samhället redan vet. Men det är bra att det kommer en kartläggning att ha som underlag i arbetet framåt, säger hon i ett videosamtal från Karesuando.

Kollektivt tänk

Hurri, som även utbildar i jämställdhet utifrån ett samiskt perspektiv, fortsätter:

– Det finns skillnader mellan det svenska samhället och det samiska samhället och även skillnader mellan samisk jämställdhet och svensk jämställdhet.

– När man pratar om samisk jämställdhet så måste man prata om jämlikhet, för det är där skillnaden gentemot det svenska samhället finns. Man måste förstå att värderingarna man har är så olika så att de krav som ställs på hur man ska arbeta jämställt ser olika ut bland samer och i majoritetssamhället.

– I det svenska samhället fokuseras det mycket på rättvisa och att alla ska ha det lika. I det samiska samhället har vi ett mer kollektivt tänk. Bara en sådan kulturell skillnad i grundvärderingar gör stor skillnad, säger Hurri.

För att ge ett väldigt konkret exempel och visa på hur något som är framsteg för svensk jämställdhet kan påverka folk från andra kulturer annorlunda säger hon:

– Svenska feminister har drivit och delvis fått igenom lika fördelning av föräldradagar, men det förutsätter att folk har ”vanliga jobb” för att kunna få del av det. För de familjer som bedriver renskötsel går det inte att dela tiden på samma sätt, vilket i slutänden leder till att barnen förlorar på reformen.

Traditionell kunskap värderas högst

I det samiska samhället värderas traditionell kunskap och bevarandet av kulturen och relationen till naturen högst. Den feministiska kampen handlar därför mycket om att öka värdet på olika typer av traditionell kunskap, istället för att glorifiera, ofta mansdominerade, sysslor.

– Vi har interna jämlikhetsdebatter i det samiska samhället som är kopplade till  jämställdheten som vi i det samiska samhället måste bli mer medvetna om. Vad styr till exempel status. Varför värderar vi renskötsel så högt?

– Alla kan inte arbeta med renskötsel och ens identitet ska inte vara beroende av vad man gör. Det samiska samhället måste värdera allas olika val och hur man väljer att vara same.

– Jag skulle vilja säga att det är traditionell kunskap rent generellt som man i slutändan värderar högst.

Kopplat till jämlikhet, så får frågan om samers rättigheter och ställning i klimatfrågan allt mer uppmärksamhet. I aktuella debatter kommer ofta jämlikhetsfrågan gentemot majoritetssamhället upp.

– Det tycks vara otroligt provocerande för svenskar, likt nordamerikaner vars kultur också präglas av kolonialism, att bli stoppade i sin framfart, att bli nekade något, eftersom man är van vid att ha tillgång till allt.

Standard och privilegier

Hurri anser att svensk kultur är inriktad på att alla ska få lika, medan samerna besitter en rädsla för fortsatt förstörelse av sin kultur.

– Det innebär till exempel att samers vördnad för traditionell kunskap motsätter att alla ska få bära koltar eller köra skoter i renbetesmarker. Vilket ofta möts av motargumentet att det är  ”orättvist” och att samer är ”priviligerade” som får eller gör något som svenskar blir nekade. Lokalt, där jag bor, målas det ofta upp en bild upp av att samer är giriga och egoistiska.

– Det är vanligt att höra att det är orättvist att äldre samer på äldreboende och samiska barn på förskolan får extrapersonal med språkkunskaper eller färska bär och vilt kött. Men då är det intressant att tänka på vem som satt standarden?

Samerna har valt att leva i närhet till naturen och följa renbetesåret och det som finns och växer i naturen för självförsörjning, aldrig för massproduktion och skada.

Strukturell rasism hinder

Vad har då detta att göra med jämställdhetskampen? Hurri säger att för henne har det varit otroligt svårt att engagera sig lokalt i feministiska organisationer eller i dessa frågor överlag för att det finns en underliggande strukturell rasism mot samer.

– Det känns inte heller bekvämt att kämpa för frågor som resten av en grupp är totalt oengagerade i och oberörda av.

Hon beskriver en diskrimineringscirkel som hon tycker är viktig att ha i bakhuvudet.

– Det handlar om att titta på vem som kan diskriminera vem? En urfolkskvinna kan inte diskriminera en urfolksman, inte heller en vit man eller en vit kvinna för den delen.

– En privilegierad vit kvinna med hög status i majoritetssamhället är sällan intresserad av att förändra strukturer eller ifrågasätta kapitalism eller kolonialism. Lika sällan som en urfolksman är intresserad av att ändra på jämställdheten i den egna kulturen.

Pengar till jämställdhet

De pengar som nu tillförs Sametinget är kopplade till ett regeringsuppdrag som handlar om att främja åtgärder för jämställdhet och att förebygga och bekämpa mäns våld mot samiska flickor och kvinnor. Arbetet ska genomföras i dialog med samiska organisationer, samebyar och andra relevanta aktörer i civilsamhället.

I rapporten finns en del som heter ”Våld mot samiska kvinnor – kartläggning och analys av kunskapsläget och behovet av insatser” och där ges förslag på forskning och andra åtgärder med anledning av identifierade kunskapsluckor och utvecklingsbehov.

– När det gäller våld mot kvinnor är det nog bra med kvantitativ forskning, eftersom det fortfarande finns en utbredd syn att våld mot kvinnor inte är så utbrett i det samiska samhället, men jag hoppas verkligen att pengarna inte bara går till text utan också kommer användas till konkreta saker som påverkar samhället.

Alla behövs

Káren-Ann Hurri är inne på att nyckeln till förändring finns hos männen:

– En lösning är att fler män börjar engagera sig och lyfta det här. Det kan handla om att dela exempelvis nyheten om resurspengar, följa upp de insatser som man gör med pengarna eller säga till när man hör sexistiska skämt på krogen. Eftersom det samiska samhället är så litet så kan varje individ påverka så stor procent av den samiska befolkningen – det är en jättefördel.

Men hon vill också gärna att frågan uppmärksammas i en större manifestation som väcker uppmärksamhet.

– Vad är det som syns och hörs mycket i det samiska samhället? Jo, konstnärer. Det vore bra med en manifestation och något större seminarium, som väcker intresse och debatt.

Läs även:

2021-10-12 | Samer väntar lite av finsk sanningskommission

2021-10-08 | Akti lij – samiska sagor i en interaktiv dansföreställning

2021-06-11 | Svenska kyrkan måste återgälda samerna för vad den stulit