”Politiken har länge ignorerat urfolkens varningar, blundat för den kunskap och unika kompetens de besitter och förvägrat dem den delaktighet de förtjänar i utformningen av miljö- och klimatpolitiken” skriver Alice Bah Kuhnke (MP).
Igår morse anlände jag med nattåget till Glasgow för att delta vid klimattoppmötet, Cop26, som pågår just nu.
Förhoppningarna, förväntningarna och rädslan för ett otillräckligt resultat av detta livsviktiga klimatmöte ligger tungt över staden. I mer än en vecka har människor från hela världen, särskilt unga, samlats för att demonstrera, diskutera med och vädja till världens ledare att ta klimathotet på allvar och göra verklighet av sina svepande löften om att försöka uppfylla Parisavtalet och utsläppsmålen.
Igår inleddes till slut de officiella förhandlingarna mellan världens länder och pressen på de som sitter runt förhandlingsborden är påtaglig, men är den tillräcklig?
Kolonialisering, exploatering och otaliga andra oförrätter har tvingat bort ursprungsbefolkningar från sina marker, naturresurser har missbrukats, ekosystem har förstörts och klimatet har förändrats.
Under mina dagar här i Glasgow kommer jag att fokusera på klimaträttvisa. Den gröna omställningen kommer inte att fungera om inte de som drabbas hårdast av klimatkrisens konsekvenser har starka röster i utformningen av de politiska klimatåtgärder som måste komma på plats. Detta gäller inte minst urfolk. I årtusenden har de stått för ett ansvarsfullt och hållbart nyttjande av mark och naturresurser världen över.
Kolonialisering, exploatering och otaliga andra oförrätter har tvingat bort ursprungsbefolkningar från sina marker, naturresurser har missbrukats, ekosystem har förstörts och klimatet har förändrats.
Politiken har länge ignorerat urfolkens varningar, blundat för den kunskap och unika kompetens de besitter och förvägrat dem den delaktighet de förtjänar i utformningen av miljö- och klimatpolitiken.
Här på COP26 diskuteras massor av olika klimatrelaterade frågor och tusentals olika intressen och grupper är representerade. Urfolken är bland de som just nu drabbas hårdast av klimatförändringarna – många ser sin omgivning och förutsättningarna för sin försörjning och kultur förändras och försvinna. Ändå ger förhandlingsfokuset inte just urfolk sin rättmätiga plats.
I Sverige har Miljöpartiet varit med och drivit på för att respekten för det samiska folkets särskilda ställning som Sveriges urfolk ska stärkas och att deras delaktighet och inflytande i politiken ska garanteras.
Detta arbete kräver insatser på många nivåer och är långt ifrån fullbordat, men har bland annat bidragit till att regeringen enats om att lägga fram förslaget om en konsultationsordning med samerna i riksdagen. Denna ordning har vi arbetat med länge.
Vår transportsektor är beroende av elektrifieringen, men en kraftigt utbyggd gruvindustri i Sápmi är inte lösningen.
Det känns smått overkligt att alla de månader och år vi la på detta under min tid som ansvarig minister, äntligen har kunnat tas i hamn av Amanda Lind. Om fler än Miljöpartiets ledamöter i Sveriges riksdag, om en majoritet också vill flytta fram Sveriges samers rättigheter, så kommer konsultationsordningen att förverkligas.
Det skulle innebära en lagstadgad skyldighet – för både regeringen och andra myndigheter – att konsultera Sametinget innan beslut tas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Sametinget är också delaktigt i det svenska klimatanpassningsarbetet och i den svenska klimatförhandlingsdelegationen vid vid internationella förhandlingsmöten, exempelvis Cop26.
Det är såklart bra, och borde vara en självklarhet för alla länder med ursprungsbefolkningar. Samtidigt måste samer inkluderas i den gröna omställningen. Vår transportsektor är beroende av elektrifieringen, men en kraftigt utbyggd gruvindustri i Sápmi är inte lösningen. Vårt energisystem behöver bli förnybart, men vindkraft passar inte överallt i den känsliga fjällmiljön. Den gröna omställningen är komplex och får inte drabba urfolkens livsvillkor.
Ett liknande arbete krävs runtom i världen. Brasiliens urfolk, som ser Amazonas brinna, måste höras. Urfolken i Arkits som ser glaciärerna smälta måste synas, de som ser den Sibiriska tundran tina, de som känner havsnivån äta upp ölandskapen bit för bit och de vars hela omgivning torkar bort. De behöver stolar och mikrofoner. Platser vid förhandlingsborden istället för megafoner.
Alice Bah Kuhnke är EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna och gruppledare för jämställdhetsutskottet, samt återkommande EU-krönikör i Fempers nyheter.
