Det är en av de första studierna i Sverige som analyserar representation på ”bästa sändningstid” – klockan 18 till 22 – i svensk tv av vad forskarna kallar rasiala minoriteter. Medan vita syns mest i såväl nyheter och nöje som reklam är vita minst representerade i reklam.

Undersökningen av Sayaka Osanami Törngren biträdande professor i internationell migration och etniska relationer vid Malmö universitet, Sofia Ulver, docent på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Karl-Arvid Färm, forskningsassistent ingår i antologin Vitt eller brett, som ges ut av Institutet för mediestudier. 

Hur personerna som analyserats i studien själva identifierar sig vet forskarna egentligen inte. De har utgått från en tillskrivning av kategorier.

– I Sverige saknas information om etnisk bakgrund på exempelvis modeller i reklam, så vi kan bara analysera uppfattningen av mångfald utifrån vad vi ser utseendemässigt. Det är viktigt att skilja på tillskrivning av kategorier och självidentifikation, säger Sayaka Osanami Törngren, i ett pressmeddelande.

– Vår undersökning indikerar en avsiktlig rollbesättning när det gäller reklam. Detta kan förklaras med ”tokenism”, en pliktskyldig praktik som inkluderar ett litet antal av ”den andra” för att verka inkluderande på ett ytligt sätt, säger Sayaka Osanami Törngren.

Att icke-vita syns är en sak, en annan viktig aspekt är hur de syns, framhåller Osanami Törngren:
– Vi ser att det finns representation om man bara räknar antal. Men antal speglar inte kvalitet. Oavsett om det handlar om reklam, nöje eller nyheter har icke-vita sällan en talande roll och interagerar mindre med andra.

Varför det ser ut som det gör behöver undersökas mer, men internationell forskning tyder på att det kan finnas kommersiella orsaker – vilket skulle stämma överens med mönstret i den nya studien.